Det amerikanska sjukvårdssystemet är i djup kris. Kostnaderna för försäkringspremierna skenar. Arbetsgivarna gör allt för  att göra sig av med de allt dyrare sjukvårdsförsäkringarna. Fler och fler privatpersoner går helt oförsäkrade.
 
Förra året saknade var sjätte amerikan sjukvårdsförsäkring. Om de skulle råka ut för en olycka eller bli sjuka måste de själva betala för sin vård. För många skulle en allvarlig sjukdom innebära ekonomisk ruin. Sjukhusräkningar för längre  behandlingar uppgår inte sällan till sexsiffriga belopp – i dollar.

USA saknar en allmän sjukvårdsförsäkring. Systemet utgörs av ett lapptäcke av privata och offentliga försäkringar. Den skattefinansierade vårdförsäkringen  går genom två jättelika federala program och omfattar uppemot 80 miljoner personer.
Programmen täcker i huvudsak pensionärer och låginkomsttagare, som genomgått en behovsprövning.

Men kärnan i systemet är de privata försäkringarna. Försäkringar som till största delen är knutna till en anställning på arbetsmarknaden. Sjukvårdsförsäkring är för de flesta amerikaner en anställningsförmån. I amerikanska anställningskontrakt är paragrafen om sjukvårdsförmåner ofta minst lika viktig som lönen. Av dem som har jobb får 70 procent sin sjukvårdsförsäkring via arbetsgivaren. Den genomsnittliga kostnaden för en försäkring, som täcker hela den anställdes familj motsvarar över 80.000 kronor om året.

Luckorna syns
Priset för försäkringarna har  stigit kraftigt under det senaste decenniet. Det rör sig nästan om en fördubbling bara sedan början av 2000-talet. Kostnaderna för sjukvårdsförmåner framhålls allt oftare som en konkurrensnackdel för de amerikanska företagen. Utländska konkurrenter betalar sin vårdnota via skattsedeln till ett lägre pris. Problemen syns tydligast i krisdrabbade branscher, som stål- och bilindustrin. Dessutom skapar faktumet att inte alla amerikanska arbetsgivare erbjuder sjukförmåner en nedåtgående spiral. Att några slipper undan de stigande försäkringskostnaderna tvingar de andra att följa efter.

Kostnadskrisen i sjukvården sätter djupa avtryck på den amerikanska arbetsmarknaden. Den har lett till en påtaglig minskning av löneutrymmet, och är därmed en viktig faktor bakom den mediokra  löneutvecklingen. Men än påtagligare är den kostnadsjakt som arbetsgivarna gett sig ut på för att möta utvecklingen. Premierna som de anställda måste betala ur egen ficka ökar. Och allt fler arbetsgivare gör sig helt av med sjukvårdsförmånerna. Här ligger huvudförklaringen till ökningen av dem som saknar ett skyddsnät om de skulle bli sjuka.

Tydliga siffror
Många av de som förlorar sin sjukvårdsförsäkring genom jobbet hamnar mitt emellan systemen. De har inte råd med en helt egenfinansierad försäkring, samtidigt som de tjänar för mycket för att kvalificera sig till den offentliga försäkringen. Statistiken över de oförsäkrade talar sitt tydliga språk. Förändringen märks bland lågutbildade mitt i arbetslivet, mellan 25 och 54 år, som befinner sig på den nedre halvan av inkomstskalan.

I debatten snurrar en rad olika förklaringar till kostnadskrisen. En åldrande befolkning. Dyrare behandlingar och teknologi. Vårdgivarnas makt att ta ut överpriser. Det enda som det verkar råda enighet om är att något är galet i systemet. I ett internationellt perspektiv befinner sig sjukvården i USA i en absurd situation. Landet lägger ned mest i hela världen per capita på  sjukvård, över 15 procent av BNP enligt OECD. Men vårdförsäkringarna omfattar den minsta delen av befolkningen och i fråga om livslängd delar landet jumboplatsen i västvärlden med Danmark. Allt fler i USA börjar undra var pengarna tar vägen.

Anders Eld
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen