Vänsterpartiet är det enda parti som vill föra in statens överskottsmål och utgiftsmarginaler i valdebatten. Men övriga partier svarar med att allt bör vara som det är – trots olika grundsyn.

Ämnet ”statens finanser” har lyst med sin frånvaro i årets val, till skillnad från 1990-talets val när budget och statsskuld var stående debatteman. I årets valmanifest, vare sig det är det socialdemokratiska eller det borgerliga, försvaras den rådande ordningen – med exakt samma ordval.

Ändå finns klara olikheter. Socialdemokraterna och miljöpartiet vill att statens budget ska gå med två procents överskott av bruttonationalprodukten (BNP) under en konjunkturcykel, en uppgång och en nedgång ska alltså sammantaget ge ett överskott på två procent.

Behövs inget överflöd
Detta mål har nu också de borgerliga partierna tagit med i sitt valmanifest. Men i folkpartiets tillväxtprogram som antogs för ett år sedan slås fast att statens finanser bör vara i balans över en konjunkturcykel, och alltså inte behöva gå med plus.

”Att ’samla i ladorna’ … för kommande behov är varken lämpligt eller möjligt”, skriver partiet. Men enligt centerpartiet ska statens budget i stället helst visa ett överskott både under en konjunkturtopp och under en konjunkturnedgång. Som lägst under en normal konjunkturcykel ska statens budget alltså få hamna på plus minus noll.

Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt har tidigare ifrågasatt om staten verkligen behöver ett så stort överskott när sparandet i ekonomin i övrigt är så högt. Enligt Fredrik Reinfeldt kan pengarna i stället göra mer nytta i det privata näringslivet.

V enda som går emot
I alliansens valmanifest har motsättningarna mellan partierna landat i att den åtminstone ”under kommande mandatperiod” vill behålla nuvarande ordning med två procents överskott.

Därmed är vänsterpartiet det enda parti som ifrågasätter överskottsmålet. Vänstern vill sänka målet till ett överskott på en procent av BNP, men vill inte att de pengar som frigörs går till näringslivet utan att de blir en delfinansiering av de 200.000 ny jobb i offentlig sektor och kvinnolönesatsningar som partiet förespråkar.

En procent av BNP motsvarar cirka 25 miljarder kronor. Vänsterpartiet vill dessutom ta bort utgiftstaken i statens budget och ersätta det med en ”politik för god hushållning”. Inte heller här har de andra partierna tagit upp någon diskussion. Utgiftstaken anses vara bra av både socialdemokrater och den borgerliga alliansen, och frågan har helt försvunnit ur valdebatten.