LO-ekonom underkänner tesen att lägre skatt höjer tillväxten
Ökar tillväxten om skatten sänks? Ja, hävdar en rapport från tankesmedjan Timbro. Nej, svarar LO-ekonomen Mats Morin, Timbros rapport tar inte tillräcklig hänsyn till skatternas positiva effekter.
Trots all forskning finns inget entydigt svar på hur skatterna påverkar tillväxten. De flesta ekonomer anser att skatter i sig minskar tillväxten. Det striden handlar om är hur mycket de positiva effekterna väger upp och kanske till och med överskrider de negativa. Då har ju tillväxten blivit starkare av skatter.
I en ny Timbrorapport kommer doktoranden Jesper Katz fram till att de höga svenska skatterna minskar tillväxten. En sänkning av kommunalskatten och bolagsskatten med vardera 5 procent skulle därför öka tillväxten med 0,33 procent per år under tio år och därefter med 0,24 procent per år, anser han.
– Det är inte exakt, men jag försöker visa på en inriktning genom att ta genomsnittet av en mängd studier och då olika metoder pekar i samma riktning så kan man hävda att det här torde vara relativt korrekt, åtminstone tills de som hävdar motsatsen visar något annat.
Skattens effekt
I sin studie tillämpar Jesper Katz två metoder. Den första tar upp studier av hur skatterna påverkar ekonomins sätt att fungera. Den andra går igenom studier av hur skatterna direkt påverkar tillväxten. Även Jesper Katz anser att en viss skattesats har större positiva effekter än negativa.
Men med de höga skatter som finns i Sverige är de negativa effekterna större. LO-ekonomen Mats Morin håller inte med. I en svarsskrift skriver han att Timbrostudien helt förbiser de positiva effekterna på tillväxten.
– Jesper Katz första metod tar bara hänsyn till de negativa effekterna medan den andra tar hänsyn till både de negativa och positiva effekterna. Ändå kommer han fram till exakt samma resultat i båda metoderna, säger Mats Morin.
Enligt Jesper Katz beror det dels på svårigheter att beräkna det exakta sambandet, dels på att inslagen av positiva effekter blir mindre ju högre skatterna är.
– Eftersom jag studerar tillväxteffekten av en relativt liten skattesänkning vid högsta skattnivå, och eftersom de studier jag använder mig av bygger på data från stater med relativt höga skatter kan vi bara förvänta små skillnader mellan de två metodernas resultat, säger han.
Sysselsättningen spräcker tesen
Mats Morin vänder sig också mot rapportens tes att högre skatter minskar arbetsutbudet. På 1960-talet hade Sverige inte högre skatter än andra västländer och inte heller högre sysselsättning. I dag har Sverige högre skattekvot, men också en högre sysselsättning i arbetade timmar än de flesta andra västländer, ett förhållande som inte skulle var möjligt om Timbrorapportens tes var riktig.
– Den förändring av arbetsutbudet som jag räknar med är inte särskilt uppseendeväckande, säger Jesper Katz.
– Jag använder siffror som hämtats från statliga utredningar och i en studie av bland andra Mårten Palme finner man en högre egenelasticitet hos arbetskraften än den jag använder.
Enligt Mats Morin är också valet av underlagsstudier viktigt.
– Det går inte att säga vad som är rätt eller fel, men det finns stora oklarheter och om andra studier lagts till kan man komma till slutsatsen att de positiva effekterna överväger, eller så hamnar man där man brukar hamna, på plus minus noll, säger han.
