Krafttag för jobb till unga

Emel Aydin och Lina Werning håller kurser för unga arbetslösa i Huddinge, söder om Stockholm. Foto: Leif R Jansson

Många politiker tycker sig ha alla svar på hur ungdomar ska få arbete. Är det inte personliga coacher och plusjobb så är det sänkta arbetsgivaravgifter och mer otrygghet som ska till. Och kanske lite djävlar anamma.

Emel Aydin och Lina Werning, arbetsmarknadskonsulenter eller kursledare som de själva säger, på socialförvaltningen i Huddinge ger en mer komplex bild av verkligheten.

– Många unga behöver grundläggande livskunskap, ökat självförtroende och inspiration. De behöver tid att tänka och ett rum där de kan träffa andra och prata om framtiden.

Erik Jöud, verksamhetsledare på arbetsförmedlingen i samma kommun, tycker att arbetslivet måste öppna sig för ungdomarna. 

– I dag kräver den stora hamburgerkedjan gymnasieskola för en anställning. Trycket är så stort att den väljer att höja kraven. Å andra sidan, den som klarar sex månader på det jobbet klarar vilket arbete som helst. Det försöker vi förmedla till andra arbetsgivare, säger han.

Tufft jobb
Emel, Lina och Erik pratar av egen praktisk erfarenhet. De möter dagligen ungdomar som söker arbete och som antingen lever på försörjningsstöd (socialbidrag), alfakassa eller i bästa fall a-kassa. Många unga klarar att söka arbete själva. Men de får verkligen ligga i. De måste leta upp tänkbara arbetsgivare, ringa och gå på besök. Det räcker inte att skicka in en ansökan och sedan vänta på svar.

– Det är ett sätt att söka jobb som deras föräldrar kanske inte använt, säger Erik Jöud. Alltså kan mamma eller pappa inte alltid ge några goda råd.

Dessa ungdomar får ofta jobb till slut. Tillfälliga påhugg visserligen, men det räcker för att få in en fot. För andra unga är det betydligt svårare. Som för de ungdomar som Emel Aydin och Lina Werning träffar på kommunens elvaveckorskurs Tid och rum.

Dit kommer tjejer och killar mellan 18 och 25 år som behöver få struktur i livet, få dygnsrytmen på plats och ett ökat självförtroende. De allra flesta saknar fullständig gymnasieutbildning, alla har försörjningsstöd. I övrigt är de mycket olika. För några är det ”bara” jobb som saknas, andra har tidigare haft missbruksproblem eller är hemlösa.

– För den som saknar bostad går all energi åt till att skaffa tak över huvudet, det finns inte kraft att också söka arbete, säger Lina.

Nyttig erfarenhet
Kursen har funnits i ett och ett halvt år och bygger på ett av storstadssatsningens projekt i Huddinge. Lina Werning, som är utbildad kaospilot i Danmark, arbetade i projektet och tog med sig grunderna till sitt nya arbete.

– Våra kursdeltagare behöver den där lite extra puffen. Målet är att de ska bli redo för arbete eller studier. Vi har ännu inte undersökt exakt hur det gått, men vi vet att många studerar direkt efter kursen. 

Tid och rum har fyra teman: vägledning, omvärldskunskap, livskunskap och friskvård. Det är många studiebesök och gästföreläsare. De sista veckorna planerar deltagarna för framtiden. Det är framförallt en träning inför livet, säger Emel Aydin, som använder det hon kallar ”de förtrycktas teater” i arbetet med ungdomarna. Det är ett sorts rollspel där deltagarna försätter sig i olika situationer och tar hjälp av varandra för att testa olika lösningar.

Emel Aydin:

–  Jag vill inte att ungdomarna ska känna sig som offer. Jag vill att de ska se att det alltid finns en utväg, en fungerande lösning.

Emel Aydin är intresserad av ungdomarnas lust och förmåga att förändra. De kan och vill, säger hon.

–  Jag har sett det i verkligheten. Människor och samhällen kan förändras. Det stärker mig.

Litar på gruppen
Lina Werning har också en stark tilltro till unga människor, till att de vill utvecklas och hon har sett det i den verksamhet hon byggt upp tillsammans med bland andra Emel Aydin. Att Lina och Emel kan arbeta på heltid med kursdeltagarna beror bland annat på att arbetsförmedlingen släpper en del på kontrollen under kurstiden.

Alla ungdomar som får socialbidrag ska vara anmälda på arbetsförmedlingen och gå på regelbundna besök. Men för Tid och rum-deltagarna gör arbetsförmedlingen ett undantag när det gäller de personliga besöken. 

– Om alla går på var sitt möte går det inte att genomföra vår verksamhet, säger Lina. Det förstår arbetsförmedlingen nu.

Samarbetet mellan arbetsförmedlingen och kommunen fungerar allt bättre i Huddinge, enligt båda parter.

– Det viktiga för oss är att de unga får jobb. Det är en framtidsfråga. Kan vi hjälpas åt är det bara bra, säger Erik Jöud. Under 90-talet såg jag unga som aldrig kom in på arbetsmarknaden. Så får det inte bli.

Jonas Edgren, Linas och Emels chef, som leder kommunens ungdomsenhet håller med. Samtidigt ger han ett exempel på hur det kan slå snett när centralt utformade åtgärder är alltför stela. Ett lärlingsprogram som länsarbetsnämnden administrerar kräver att deltagarna läser gymnasiets kärnämnen.

– Det utesluter skoltrötta elever,   Huddinge fick flera platser men få blev tillsatta. Våra ungdomar sa tvärt nej, berättar Jonas Edgren.

Lärling nödvändigt alternativ
–De kunde inte tänka sig teoretiska studier alls.

Den bilden har även Erik Jöud. Skoltrötta unga behöver något annat, säger han. I stället planerar kommunen att tillsammans med näringslivet och arbetsförmedlingen starta en egen lärlingsutbildning med ett minimum av teori.

Det samarbetet parter emellan är på intet sätt unikt. I alla fall inte i Huddinge där ordet samverkan har blivit den nya ledstjärnan. Kommunen, sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, näringslivet. Alla ska samverka.
– Bra, tycker Jonas Edgren.