Sveriges näringsminister Thomas Östros var nöjd i natt när tjänstedirektivet kom i hamn. Det var stridigheter ända in i det sista mellan de länder som vill skydda arbetsrätt och kollektivavtal och de som förordar en friare rörlighet för tjänsteföretag.

Ministrarna valde att värna om ländernas arbetsmarknadsmodeller, också den som bygger på kollektivavtal. Samtidigt öppnas gränser något mer än i dag för tjänstesektorn som står för 70 procent av EU-ländernas ekonomi.

Även rådet blev överens om att slopa kommissionens ursprungliga förslag om att det är företagens hemländers löner och villkor som ska gälla vid arbete i andra länder. Det ska råda etableringsfrihet men länderna kan hindra utländska företag genom att hänvisa till att de är en risk för säkerhet och hälsa. Rådet beslutade om skärpningar i direktivet för att hindra att hälsa och säkerhet används protektionistiskt.

Offentligt undantag
Stora sektorer som den offentliga har undantagits.

Kommissionären Charlie McCreevy spådde att det blir en formalitet att ta tjänstedirektivet genom en andra läsning i parlamentet eftersom rådets kompromiss ligger så nära det beslut som parlamentet tog i februari i år.

– De signaler jag fått tyder på att rådet ligger nära parlamentet. Därför borde det inte bli några problem i den andra läsningen, säger Jan Andersson, socialdemokratisk europaparlamentariker.

Gäller från 2010
Han har ännu inte läst texterna från rådet. De bearbetas av jurister för att fungera i lagstiftningen och de ska översättas till alla språk.

När parlamentet röstar en andra gång är det rådets kompromiss som är underlaget. Tidigast strax före årsskiftet kan en slutgiltig lösning finnas på det tjänstedirektiv som varit hett i flera år. Förutsättningen är att parlament och råd blir överens.

Därefter tar det tre år innan länderna infört de nya reglerna. Först 2010 kan direktivet börja gälla.