”Ingen ekonomi är perfekt, men sett till det makroekonomiska agerandet kommer Sverige nära.” Det kunde jag häromveckan läsa i den ansedda brittis-ka tidningen Financial Times. Tidigare hade franska Le Monde publicerat sitt omdöme: ”Sverige har en tillväxt, sysselsättningsgrad och ett budgetöverskott som kan göra andra europeiska länder gröna av avund.”

Visst, det är sant att det går bra för svensk ekonomi nu. Tillväxten blir i år 3,6 procent och 3,0 procent 2007. Reallönerna har höjts tolv år i rad. Sysselsättningen ökar markant i år – det blir 80.000 nya jobb i år och 40.000 nästa år. Arbetslösheten faller och når 4,5 procent mot slutet av året.
Det är ingen slump att ekonomin utvecklats starkt positivt. Det beror inte heller på den internationella konjunkturen – den möter ju också andra europeiska länder. Det är naturligtvis svårt för våra motståndare att erkänna det, men faktum är att vi nu befinner oss i en ekonomisk styrkeposition och har råd att satsa på reformer tack vare en fast och konsekvent politik.
Vi är stolta över de resultat vi uppnått, men inte nöjda, långt därifrån.

Det är inte bara sysselsättningen som ökar – ökar gör också utbudet av arbetskraft. Sjukskrivna kommer tillbaka till arbetslivet och många studenter söker sig ut på arbetsmarknaden. Trots att det finns fler arbeten att söka kan det ändå vara svårt på flera håll för arbetslösa att hitta jobb. Därför har regeringen i vårbudgeten kompletterat höstens sysselsättningspaket med förslag om fortsatta åtgärder för att minska arbetslösheten. Syftet är att ge långtidsarbetslösa, ungdomar, svenskar med invandrarbakgrund och funktionshindrade ett extra handtag.

Utveckla inte avveckla
Vårbudgeten innehåller därutöver förslag om nya satsningar på äldre, ungdomar, integration, bostäder, miljö och företagande. Vi vill använda det goda ekonomiska läget till att utveckla den svenska modellen, inte till att avveckla den. Jämförs Sverige med andra länder blir det tydligt att vi har klarat oss bra. Vi har haft en tillväxt som varit högre än genomsnittet både i OECD och i EU. Vi har också lägre inflation, högre sysselsättningsgrad, lägre arbetslöshet och lägre räntor än genomsnittet i EU. Man kan då ställa den politiskt högst relevanta frågan: Varför går det så bra för Sverige?

Beror det på att vi sänkt skatterna på höga inkomster och stora förmögenheter som högeralliansen rekommenderar? Nej, vi har fortfarande en rätt hög skattenivå.
Är förklaringen att vi urholkat arbetsrättslagarna och kanske rent av följt centerns förslag om slopat anställningsskydd för alla som är yngre än 26 år? Nej, vi håller fast vid att arbetsrätten ska vara rättvis.
Hänger framgångarna samman med att vi gått in för att sänka ersättningen för dem som är arbetslösa, sjuka eller föräldralediga, som de borgerliga kräver? Nej, vi anser att vi ska hyggligt generösa nivåer i de sociala försäkringarna.
Ska resultaten ses mot bakgrunden av att vi anammat moderaternas förslag om sänkt bistånd, sagt nej till utbyggnad av högskolan och minskat antalet dagar för vård av sjukt barn? Nej, det ska de inte. Vi har höjt biståndet, byggt ut högskolan och förbättrat familjepolitiken.

Kunskap, kompetens och kreativitet
I själva verket är det tydligt att det som moderaterna, ensamma eller tillsammans med sina borgerliga bröder, attackerar är just det som gjort Sverige starkt, just det som förklarar varför det nu går bättre för oss än för andra. Den svenska modellen fungerar bra i globaliseringens tid. Det finns inget sakligt skäl att ersätta den med något annat. Vi kan och vi bör fortsätta konkurrera med kunskap, kompetens och kreativitet – inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor.
De borgerliga hävdar att de har visioner och kan presentera en sammanhållen politik för framtiden. Av det har vi inte sett annat än ett fyrsidigt pressmeddelande från Bankeryd i somras. De förmår inte att presentera ett gemensamt svar på vårbudgeten heller. Två besked har vi i alla fall fått, men båda är tyvärr negativa.

Det ena beskedet har en enkel och cynisk innebörd: Nu när det går så bra för Sverige måste det gå dåligt för dem som har det allra sämst. Framtidsinriktat? Nej, det är en politik som leder bakåt och till vidgade klyftor.
Det andra beskedet är att de vill sänka skatterna med 250 miljarder kronor så att vår skattenivå når den genomsnittliga europeiska. Var femte skattekrona ska bort! Men det är ingen vision utan ett genomsnitt.
Det genomsnittliga är inte och kommer heller inte att bli socialdemokratins vision. Vi vill fortsätta bygga det moderna Sverige. Vi tror på den svenska modellen och den är verkligen inte genomsnittlig. Och vi vill höja sysselsättningen, öka rättvisan och stärka tryggheten i Sverige.

Pär Nuder
Finansminister (s)
Skriv ett e-postbrev till debattredaktörn