Efter fyra år av mer eller mindre stiltje har arbetsmarknaden vaknat till liv. Den kraftiga efterfrågan på arbetskraft fortsätter. Årets första tio veckor har inneburit 134 000 nya lediga platser hos landets arbetsförmedlingar. Det är 32.000 fler än förra året. Samtidigt fortsätter varslen om uppsägning att falla och konkurserna blir allt färre.

Antalet anställda som miste jobbet när företagen gick i konkurs minskade kraftigt under 2005, enligt en sammanställning från Institutet för tillväxtpolitiska studier. Men samtidigt som arbetsmarknaden visar styrka attraherar den också allt fler som tidigare inte sökt arbete, eller som studerat och samtidigt sökt arbete.

Det innebär att arbetskraften ökar och att arbetslösheten förblir på en hög nivå. Sysselsättningen ökar högst påtagligt och de lediga platserna besätts i snabb takt. Det gör att riskerna för snabb överhettning av arbetsmarknaden är försumbara, liksom risken för löneinflation.

Baksidan av den nuvarande utvecklingen är att arbetslöshetskön påverkas marginellt. Det är helt enkelt de yngsta, de mest välutbildade eller de som inte varit registrerade som arbetslösa som rundar kön och tar de lediga jobben. På sikt innebär dock den nu redovisade styrkan på arbetsmarknaden att också de arbetslösa kommer att få jobb i växande utsträckning. Men det tar längre tid.

Tecken på styrka
Den hårda konkurrensen om de nya jobben har också fått Ams att intensifiera sina satsningar på utbildningar. Risken finns att de arbetslösa annars inte förmår konkurrera om de lediga jobb som faktiskt finns. För närvarande anmäls mellan 12.000 och 16.000 nya lediga jobb i veckan till landets arbetsförmedlingar. Det motsvarar en månadstakt på 50. 000 till 60.000 lediga jobb med minst tio dagars varaktighet. Tidigare var siffror över 40.000 lediga platser per månad ett tecken på en stark konjunktur.

I dag är det dock osäkert om Ams marknadsandel har vuxit: De nu registrerade lediga jobben är kanske därför inte enbart en signal om totalt sett fler jobb, utan om att arbetsförmedlingarna förmedlar fler än tidigare. Uppgifterna från Bemanningsföretagen motsäger dock den bilden eftersom deras siffror också pekat, och pekar, brant uppåt den senaste tiden.

Den främsta styrkan i den konjunkturuppgång som nu kan registreras på arbetsmarknaden är fortsatt koncentrerad till bygg- och transportsektorn, men de senaste veckorna har också verkstadsindustrin börjat efterfråga arbetskraft på ett tydligare sätt än tidigare. Företagsnära tjänster har haft en gynnsam utveckling under en längre period. Det var där som den växande efterfrågan på arbetskraft blev tydlig först.

Inget mål i sikte
Nu har emellertid också kommuner och landsting slutat säga upp och i stället börjat nettoanställa för första gången på flera år. Det förstärker den redan goda trenden. Påverkan på den öppna arbetslösheten går dock långsamt av ovan angivna skäl. För närvarande är 5,2 procent öppet arbetslösa enligt Ams. Dessutom är 3,1 procent av arbetskraften sysselsatt i olika typer av åtgärder. Sammantaget är därför 8,3 procent utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetslivsminister Hans Karlssons mål på 4 procents öppen arbetslöshet fram till sommaren är därför fortsatt avlägset. En fortsatt förbättring kommer utan tvekan att ske. Efterfrågan på arbetskraft är stark just nu och det finns inget tecken på snabb avmattning.
Men att den öppna arbetslösheten skulle nå 4 procent mot slutet av maj är osäkert. Och förklaringen är inte brist på lediga jobb utan ökningen av arbetskraften.