Att tillverkningsjobb flyttar ut från Sverige är det ingen som säger emot. Men Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, anser att styrkan i jobbflytten ofta är överdriven.

– Vi har länge bara haft vaga kunskaper om hur stor utflyttningen egentligen är men ofta har vi sett stora spekulationer, säger Anne-Christine Strandell på ITPS.

Mycket talar för att utflyttningen inte är så stor, anser Anne-Christine Strandell. Hon tar fasta på statistiken över varsel. Där redovisas sedan ett år orsak till varslen. Varselstatistiken visar, som LO-Tidningen har berättat, att bara 2.000 personer varslades under 2005 för att tillverkningen skulle flytta utomlands.

Enligt Anne-Christine Strandell är siffran ändå osäker.

– Statistiken bygger på att företagen själva verkligen anger att det handlar om en flytt utomlands av jobben.

Om så inte sker kan den egentliga utflyttningen vara större. Men det finns också faktorer som pekar i motsatt riktning.

– Främst för att alla varsel inte blir verklighet. Ett företag varslar oftast utifrån det maximala scenariot och vi vet att det bara är omkring 20 procent av alla varsel som senare blir verklighet, säger Anne-Christine Strandell.

Myndigheten ITPS har också gått en annan väg för att kartlägga utflyttningen. Det är genom att studera vad tidningarna skriver. Medierna har skrivit om cirka 4.000 jobb som har försvunnit på grund av utflyttning, även det en betydligt lägre siffra än vad som ofta förekommer i debatten. Men även dessa siffror är osäkra. Många gånger skrivs mycket om ett hot om flytt. Om alla eller en del av jobben räddas blir det inte lika stora rubriker.Det kan alltså även här röra sig om färre jobb än de som tidningarna skriver om.

Många drabbas
Svenskt Näringsliv har tidigare beräknat antalet förlorade jobb till 24.000 per år, alltså mer än tio gånger så många som varselstatistiken gör gällande. Svenskt Näringsliv har också reagerat och anser att ITPS inte tar med de jobb som skulle ha skapats utan någon utflyttning.

Men även om utflyttningen av jobb till andra länder går långsammare än vad Svenskt Näringsliv och andra tidigare har sagt så innebär det inte att omvandlingstakten i ekonomin går långsammare, anser ITPS.

– Den stora utmaningen ligger i att klara av strukturomvandlingen, oavsett flytt av jobb till andra länder, säger Anne-Christine
Strandell.

Och enligt Christina Skantze på ITPS kan många ändå drabbas när denna omvandling i ekonomin leder till att tillverkningsjobb försvinner och företag läggs ned.

Enligt Skantze är det också orealistiskt att en ort hoppas få nya jobb av samma typ som de som försvunnit. Att kräva stödprogram för att förlägga nya liknande arbeten är alltså ingen lösning, anser hon.