Lennart Johansson är projektledare för Socialstyrelsen årliga rapport om läget inom äldreomsorgen. Han påpekar att trenden är att det blir färre platser på äldreboenden och att fler äldre bor kvar hemma, och är övertygad om att det inte går att spara pengar den vägen.

– Det finns en brytpunkt och den går vid 120 timmar. Eller kanske tidigare. 120 timmar i månaden innebär sju eller åtta besök under ett dygn.

Socialstyrelsens äldrerapport för 2005 belyser inte i första hand kommunernas lust att spara pengar på nedläggning av äldreboenden. Däremot finns kritik mot att nedläggningarna går för snabbt och utan konsekvensanalyser. I dag står fler äldre i kö för att få en plats än för några år sedan och ändå fortsätter nedläggningarna.

Socialstyrelsen påpekar att den nationella bilden inte går igen i alla kommuner. Förhållandena skiljer sig kraftigt åt. Några kommuner bygger ut, andra lägger ner. Ett par kommuner öppnar fler boenden och bygger samtidigt ut hemtjänsten.

Mer vård i hemmet får effekter för anhöriga och för personalen inom äldreomsorgen. För personalen betyder det mer ensamarbete och att avståndet ökar till sjuksköterskor med medicinskt ansvar.

Riskerar falla
Behovet av sjukvårdskunskap ökar inom äldrevården eftersom vårdtiderna inom hälso- och sjukvården blir allt kortare.
Maria Jacobsson arbetar på Socialstyrelsens tillsynsenhet i Stockholm:

– Distriktsköterskorna delegerar sina uppgifter till vårdpersonalen som ofta klarar det jättebra, men man kan fundera över om det här egentligen bara är ett sätt att klara bemanningen av sjuksköterskor. Då är det mindre bra.

Vilka konsekvenser det ökade hemmaboendet får för anhöriga kan Socialstyrelsen inte svara på. Att närstående måste ställa upp är en självklarhet, annars skulle vården av de äldre falla samman. Det är de anhöriga som står för den största vårdinsatsen.

Anhöriga hugger in
Lennart Johansson påpekar att det finns två grupper av anhöriga, en där make eller maka tar hand om partnern och en annan grupp av barn eller andra anhöriga som hjälper till. 

Det offentliga stöd som finns riktar sig till make och maka. Hur framförallt döttrar påverkas ekonomiskt, i sitt arbete eller ur hälsosynpunkt vet ingen i dag.     

– Jag tror att det finns ett samband mellan insatser för gamla föräldrar och de höga sjukskrivningstalen för lite äldre kvinnor. Men det finns inga studier som bekräftar det, säger Lennart Johansson.

Socialstyrelsen lämnar inom kort en studie som ska ge en något bättre bild av de anhörigas insatser. Det kommer även en rapport om vad brukarna, de äldre, tycker om omsorgen.

Karin Lindgren Strömbäck