Sluta stirra på sjukskrivningstal. Titta i stället på hur arbetet kan förändras. Att göra arbetet mer hälsosamt är det som verkligen minskar kostnaderna.

Bakom dessa åsikter står Bengt Arnetz, professor i socialmedicin, som i många år har arbetat med förebyggande hälsa på Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hans forskning inriktar sig på att göra organisationen i arbetet så hälsosam och därmed så lönsam som möjligt.
– Sjukdagar är bara slutresultatet av en massa komplexa faktorer och kan man koppla hälsan till produktion och resultat så är det en fördel både för facket och ledningen. Hälsan i en organisation är alltid kopplad till hur man arbetar i produktionen.
Bengt Arnetz vänder sig emot den debatt som kopplar sjukfrånvaron till den enskilda individen. Det är inte där man i första hand bör söka orsakerna, menar han.

– Jag är förvånad över att man i Sverige så väldigt mycket inriktar sig på vems fel det är att man blir sjuk, om det handlar om fusk eller om  socialförsäkringssystemet är fel utformat. Men det är en helt annan debatt. Som företagare kan du göra oerhört mycket för att få ned sjukskrivningarna genom att förbättra verksamheten oavsett vad sjukskrivningen i grunden beror på.
I stället vill han lyfta frågorna till styrelserummen och låta hälsan på arbetsplatsen ta en plats vid sidan av resultaträkning och ekonomi.

Hälsa per enhet har lika stor vikt för produktiviteten som ekonomi och kvalitet per enhet, anser han.
Som helhet jobbar en stressad avdelning eller en enhet inom ett företag med sänkt energi, dålig effektivitet och trötthet. Oftast handlar det inte om några värre sjukdomstillstånd utan ganska vanliga tillstånd där medarbetarna går till jobbet men inte fungerar helt och fullt. Men effektiviteten dras ned och förmågan att ta till sig och genomföra förändringar kan dras ned till ett minimum genom den ständiga stressen.

Det här orsakar enorma kostnader för företagen och borde ingå som en naturlig del i företagens ekonomiska strategi, enligt Bengt Arnetz. Men i stället blir ohälsan på sin höjd en sak för personalavdelning och företagshälsan.
Företagshälsovårdens verksamhet med friskvård och gympapass är i och för sig bra, menar han, men om inte arbetsorganisationen görs om är gympapass i längden meningslösa.
Och ofta är det inga större saker som behöver ändras i organisationen för att förbättra hälsan, bara cheferna tar sitt ledningsansvar, enligt Bengt Arnetz.

– Amerikanska studier har visat att sjuknärvaron kostar företagen sju gånger mer än sjukfrånvaron. Själva har vi gjort mätningar på flera hundratusen medarbetare och tittat på organisationens genomsnittshälsa och vi kan med säkerhet säga att de proportionerna står sig bra även i Sverige.
– På avdelningar där arbetet stärker ens hälsa kan man också producera mer. Det är egentligen självklart.

Om organisationen fungerar bättre tjänar också skattebetalarna på det genom minskade sjukskrivningar men fokuseringen på de redan sjuka har gjort att inte heller rehabiliteringsarbetet fungerar ordentligt, menar Bengt Arnetz.
– Man sätter in rehabilitering alldeles för sent. Vi har gjort en studie tillsamman med försäkringskassan som visar att om man går in tidigt med arbetsplatsinriktad rehabilitering och inte väntar på en medicinsk utredning för en enskild individ så kan man få ned ohälsodagarna med ungefär 40 procent. Varje satsad krona på sådan rehabilitering skulle spara fem kronor för samhället.
– Massor med forskning visar också att om du är borta mer än sex månader från jobbet så är risken betydande att du aldrig kommer tillbaka. Ändå är det precis så vi behandlar många av dagens stressrelaterade sjukdomar. Vi säger till individen att det här kommer att ta tid, och att man ska vara hemma och vila upp sig, men det finns ett direkt samband mellan hur lång tid du är hemma från jobbet och sannolikheten för att du inte kommer tillbaka.
Bengt Arnetz jämför med tillverkningen av bilar. Om det uppstår fel på de bilar som produceras så väntar man inte tills bilarna är klara innan man reparerar dem, utan går in i tillverkningen och åtgärdar felet.
Med människor väntar man i stället tills de har blivit sjukskrivna innan någonting görs.

Är det av okunskap som företagen inte vårdar sina anställda lika bra som sina produkter?
– Ja, jag tror det, eftersom man i lönsamhetens namn borde vilja arbeta med den mest produktiva verksamheten. I stället stirrar man sig för blind på IT och underskattar vikten av medarbetarna.
Är då facken intresserade av dessa frågor?
– Det här är en ny fråga för facken, men egentligen borde det ingå i samarbetsavtal och man borde se vikten av dessa frågor. Speciellt när det gäller att genomföra de åtgärder som behövs spelar facken en oerhört stor roll, säger Bengt Arnetz.