De senaste åren har många svarta rubriker talat om utflyttningen av jobb till andra länder. Men Pär Hansson, forskare på FIEF, fackföreningens institut för ekonomisk forskning, anser att rubrikerna ger en skev bild av utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns en tendens att så fort någon säger att ett antal jobb försvinner så skriver man det. Att 50 000 jobb försvinner blir bättre rubriker, men det svårt att se att det samtidigt kommer till jobb i andra delar av ekonomin, säger han.

Den senaste larmutsagan är att så mycket som 500 000 jobb kan försvinna från Sverige genom utflyttning av jobb till andra länder.
– När jag såg det kunde jag inte låta bli att tänka på Ross Perot, en av kandidaterna i det amerikanska presidentvalet 1992, säger Pär Hansson.
– Han sa att handelsavtalet NAFTA skulle skapa ett ”gigantiskt sugande ljud”, där mängder av amerikanska jobb skulle sugas iväg till Mexiko. Men det inträffade inte i USA och det kommer nog inte att hända i Sverige heller.
Ändå talar vi ständigt om arbetslösheten i Sverige. Den är ett problem, men den har inget med internationaliseringen att göra, menar Pär Hansson.

Vad är det så som styr sysselsättningen?
– Antingen är det är makrofaktorer, till exempel om efterfrågan är tillräckligt hög. Om det är makrofaktorer kan man åtgärda dem genom att Riksbanken sänker räntan eller att staten ökar de offentliga utgifterna. Eller så är det strukturella faktorer, alltså att arbetsmarknaden inte fungerar tillräckligt bra. Men det beror inte på att den internationella handeln har ökat.
– Om man tittar på arbetslösheten samvarierar den inte heller med graden av internationalisering. Så den totalt mängden jobb påverkas inte av att vi fått mer handel och mer direktinvesteringar.

Dessutom pågår det, enligt Pär Hansson, en mycket snabb produktivitetshöjning inom tillverkningsindustrin. Det behövs helt enkelt inte lika många anställda för att göra samma jobb.
Samma utveckling har vi tidigare sett inom jordbruket när man med hjälp av maskiner och annan forskning och utveckling kunde tillverka lika mycket jordbruksprodukter som tidigare men med betydligt färre jordbrukare, menar Pär Hansson.

Då slussades jordbrukare över till andra jobb. Och på samma sätt flyttar nu arbetare över till tjänstesektorn.
Samtidigt är Pär Hansson medveten om att det kan medföra problem.
– Naturligtvis är det ett slag både personligt och för orten om ett stort företag läggs ned. Ofta drabbas människor med mindre kvalificerad utbildning och orter där arbetsmarknaden inte är så stark. Så man får absolut inte blunda för de kostnader som strukturomvandlingen för med sig, men att den allmänna sysselsättningsnivån skull gå ned finns det lite som talar för.

Fel väg
Just nu pågår en omfattande debatt i hela västvärlden om hur man ska klara konkurrensen från Kina och Indien inom tillverkningsindustrin och EU förbereder att återinföra kvoter för hur mycket textilier som får importeras från Kina.
Men enligt Pär Hansson är det fel väg.
– Om man för en protektionistisk politik så blir det ofta så att förr eller senare så slås man ut i den internationella konkurrensen i alla fall. Vi har sett det i USA med stålindustrin där man försökt försvara sig. Därför är det bra att redan från början vara med och strukturera om, som Sverige hittills har gjort.
– Svensk fackföreningsrörelse har bejakat internationaliseringen mer än vad man gjort i USA där fackföreningsrörelsen är mer protektionistisk. I ett så stort land som USA kan det vara svårt att se vinsterna av en internationell handel.

Och det kommer löntagarna till del?
– Ja, utifrån den ekonomiska teorin ger internationell handel välfärdsförbättringar och produktivitetsförbättringar som kan komma löntagarna till del i form av höjda löner. En bra produktivitetsutveckling borde kunna ge en bra löneutveckling, säger Pär Hansson.