Ökad produktivitet kan ge hela fyra procent högre löner per år i tio år. Men kanske bör en del tas ut i form av fler jobb. Christina Nyman, expert på det svårfångade begreppet produktivitet, lutar åt jobbalternativet.

I Christina Nymans värld går begreppen i varandra, men någonstans nära centrum finns det som uppmärksammas alltmer, nämligen begreppet produktivitet.Det är naturligt. Två faktorer styr tillväxten. Den ena är utbudet på arbetskraft, alltså hur många som jobbar i förhållande till hur många som inte gör det.
Den andra är hur mycket var och en som arbetar verkligen producerar – produktiviteten.
– Med den grunddefinitionen är produktivitet egentligen ett mycket klart begrepp, säger Christina Nyman.
Ändå är frågetecknen många, speciellt när det gäller ändringar i produktivitet, och mätproblemen är stora.
– Det klassiska exemplet är mobiltelefonerna. Hur mäter man produktiviteten i tillverkningen av mobiltelefoner när de nya telefonerna utrustas med extra finesser till samma pris? Även dessa kvalitetsförbättringar måste in under begreppet produktivitetshöjning.

Som enhetschef lade Christina Nyman och hennes medarbetare i våras fram en uppmärksammad studie om svensk produktivitet fram till 2015. Uppdraget var att ta reda på hur mycket mer svenska företag skulle kunna betala för arbetskraften baserat på produktivitetsutvecklingen.

Satsade utomlands
Studien landade på 4,3 procent per år under de närmaste tio åren. Av dessa kunde 4,0 procent gå till rena löneökningar.
– Det var nog många som såg det som en hög siffra, men den bygger på antaganden om att det blir en aning lägre men fortsatt hög produktivitetsökning framöver.

Siffran bygger också på att svenska företagare får lika mycket avkastning på sitt satsade kapital som företagsägare i utlandet.
Om svenska arbetare får en större del av vinsten och företagens ägare får en mindre del, jämfört med i utlandet, så gynnar det alltså inte den svenska löneutvecklingen.
– Svenska företagare måste få lika stor avkastning som i andra länder, annars går inte tillräckligt mycket till investeringar. Och då blir det svårt att hålla uppe produktivitet och konkurrenskraft, säger Christina Nyman.
Och då finns inte heller förutsättningar för högre löner.

Men många antaganden ska falla på plats om löneutvecklingen verkligen ska bli 4,0 procent.
– Det är inte heller säkert att det bästa är att ta ut allt i löneökningar. Som konjunkturen är nu kanske det är bättre med lägre löneökningar för att få fler i arbete och öka sysselsättningsgraden.
Under de senaste åren har arbetslösheten varit fortsatt hög trots ökad tillväxt. Produktivitetsökningen har stått för en stor del av tillväxtökningen, men den har också gjort att företag som inte kan hålla samma takt slås ut. Kan ekonomin skapa en annan produktion med högre produktivitet och därmed bättre konkurrensförhållanden så kan de som blir av med sina gamla jobb få nya, mer välbetalda arbeten, säger ekonomisk teori.

Men när kommer de nya jobben? Tiden går och arbetslösheten är fortsatt hög, speciellt utanför storstäderna där ekonomin bara tagit det ena steget i strukturomvandlingen. Gammal produktion har försvunnit men det andra steget, intåget av nya välbetalda jobb, har inte kommit som ersättning.

Är då produktiviteten egentligen så god?
– Ja, den är god, säger Christina Nyman.
– Den driver tillväxt och välfärd framåt. Men det gäller på makronivå, alltså för hela ekonomin. På kort sikt och för enskilda företag och individer så kan den här omställningen slå hårt och olika regioner kan drabbas olika.

Vad ska man göra åt det?
– Att upprätthålla sysselsättningen handlar mycket om att arbetskraften måste anpassa sig till nya förutsättningar. Ju större flexibilitet desto större blir vinsterna av en hög produktivitetstillväxt. Men det är också en fördelningsfråga. Så hur vi ska få hela befolkningen att gynnas av den tillväxt som produktiviteten ger är delvis en fråga om vilka politiska vägar vi vill gå, säger Christina Nyman på Konjunkturinstitutet.