En chef som tar ton
– Hong Kong-mötet mynnade ut i några få små framsteg, men de överskuggades av alla beslut som inte togs.
Orden kommer från Maud Johansson, chef för globala frågor på Forum Syd, en paraplyorganisation för en rad frivilligorganisationer.
Forum Syd har ofta små möjligheter att nå ut med sitt budskap, anser Maud Johansson, men under Världshandelsorganisationen WTO:s toppmöte i Hong Kong före jul fick hon ändå en delvis ny plats i svensk media. Hennes e-postrapporter från förhandlingarna som hon sände direkt från Hong Kong beskrev vad som hände ur ett annorlunda perspektiv, med de fattiga länderna för ögonen, och de uppmärksammades mer än under tidigare toppmöten.
Ingen bedömare var helt nöjd med resultatet från Hong Kong, men medan den svenska regeringen använde ord som ”en bra grund att stå på inför nästa års förhandlingar” så betecknar Forum Syd resultatet som ”ett svek mot världens fattiga”.
– Förhandlingsrundan är till stor del konstruerad av EU för att få betalt för de eftergifter som EU-länderna ändå är tvungna att genomföra. Att de stora skadliga jordbrukssubventionerna ska förhandlas bort och att handelsstöden ska minska är klart sedan länge, men EU vill inte ta bort dem utan att i gengäld få annat de kan tjäna på, som till exempel att få komma in på utvecklingsländernas tjänstemarknader, säger Maud Johansson.
Även den svenska regeringen får kritik.
– Det var inte genom avregleringar som Sverige eller andra utvecklade länder kunde bli rika. Ändå kräver man att utvecklingsländerna nu ska avreglera sina marknader.
Under större delen av sitt yrkesliv har Maud Johansson arbetat för rättvisa. Miljörörelsen på 1970-talet var hennes första engagemang, ett engagemang som följdes av sammanlagt fem år som biståndsarbetare i Indien och Vietnam under 1980- och 1990-talen.
Tar ton
Hennes arbetsrum på Katarinavägen i Stockholm upptas av hyllor fulla av papper. Mycket finns numer också i hennes dator, eller i hennes minne. Men genom pappren får hon den överblick som hon vill ha, säger hon.
– Jag har följt WTO:s arbete sedan starten 1995 och väldigt mycket har jag ganska bra hum om. Men det är ändå bra att kunna gå tillbaka och jämföra nya utspel mot något papper från 1999. Men visst är det väl lite av ett ekorrbeteende också.
Papperen spretar åt många håll och trots att de alla är mycket nogsamt sorterade får de även tanken att spreta. Maud Johanssons sätt att koppla av är inte heller genom att i lugn och ro slå sig ned i tystnad. I stället kommer den italienskbyggda saxofonen fram, även om den sällan är med på jobbet, vare sig i Sverige eller i något annat land. För det blir många resor. Vid sidan av jobbet på Forum Syd arbetar Maud Johansson också som valobservatör för säkerhetsorganisationen OSSE.
Under de händelserika månaderna i Ukraina hösten 2004, när den karismatiske oppositionsledaren Viktor Jusjtjenko lyftes fram som ny president genom den oblodiga orange revolutionen, var Maud Johansson där som observatör.
– Det var fantastiskt att se människors vilja. De trodde att det snabbt skulle bli en rad förbättringar. Tyvärr har de väl blivit ganska desillusionerade när de nu har märkt att det inte alltid går så fort.
Blir hon då aldrig själv desillusionerad? Få är ju de toppmöten om globalisering och ökad frihandel som avslutas med att alla är överens om att de fattiga länderna nu kommer att få det bättre.
– Jo, visst blir jag det. Och ofta undrar jag varför det ska vara så svårt att få ens det lilla att hända.
– Jag tror att vi i Sverige har en så stark självbild av att vi är bra på det här med bistånd att ingenting behöver ändras. Visst är mycket bra, men i den fundamentala balansen verkar det finnas en alltför liten tanke på att något behöver ändras.
Samma ovilja ser hon i maktstrukturen för hela världen.
– Det enda sättet att komma tillrätta med orättvisorna är att de som har makten seriöst granskar sig själva. Det ligger inte i deras ekonomiska intresse, men det borde ligga i deras politiska intresse, säger Maud Johansson på Forum Syd.