På senare tid har alkoholens betydelse för produktion och tillväxt uppmärksammats alltmer. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) minskar visserligen alkoholens skador på världens ekonomi genom att konsumtionen minskar i en rad länder.

Men i Europa går utvecklingen i motsatt riktning. Kostnaderna ökar kraftigt och européerna dricker nu mest alkohol i världen.
Att EU klassar alkohol som en handelsvara bland andra är en orsak, enligt WHO. Likt andra handelsvaror får alkohol enligt EUs regler inte omfattas av begränsningar som hämmar konkurrensen.

Och utan några begränsningar kan Sverige inte ensidigt upprätthålla en hög alkoholskatt, menar regeringens alkoholutredare Kent Härstedt.

Det skulle bara leda till att folk köper ännu mer av sin alkohol utomlands. Men vad får då sänkt alkoholskatt egentligen för följder för svensk produktion och tillväxt?

IOGT-NTO lät nyligen nationalekonomen Anders Johnsson beräkna de ekonomiska konsekvenserna. Enligt hans beräkningar ökar de samhällsekonomiska kostnaderna med omkring fem miljarder kronor per år.

– Jag tror han träffar ganska rätt, säger alkoholläkare Sven Andréasson på Folkhälsoinstitutet.

– Dels får man ett skattebortfall på omkring 2,3 miljarder. Lägger man till välfärdskostnader så kommer man upp i betydande belopp. På Folkhälsoinstitutet har vi uppskattat kostnaderna för ökade sjukskrivningar och bara de kommer att stå för en miljard kronor i extra utgifter, säger han.

Dyr historia
Alkoholens kostnader är dubbelverkande. Dels ökar sjukvårds-, socialbidrags- och pensionskostnaderna, dels uppstår kostnader i
form av produktionsbortfall när folk inte kan jobba.

Hur alkoholen slår mot produktionen illustreras också av en studie av forskaren Kjell Roos. Studien följde rattfylleridömda svenskar under ett decennium. Av dessa var 55 procent borta ur produktionen efter tio år. 11 procent var döda och 44 procent var långtidssjukskrivna eller sjukpensionerade.

Enligt en TCO-utredning står alkoholens totala kostnader för en samhällsförlust varje år på cirka 150 miljarder kronor i Sverige. Det motsvarar 6 procent av värdet av Sveriges totala produktion av varor och tjänster under ett år och 17 procent av statens totala budget inklusive ålderspensionssystemet för 2005.

De ytterligare kostnader som tillkommer om skatten sänks, omkring fem miljarder kronor, motsvarar en miljard kronor mer än vad staten sammanlagt lägger ned på Sveriges miljö- och naturvård. Det är också fem gånger mer än vad regeringen avsätter till hjälp för ekonomiskt utsatta barn och mer än hälften av den totala satsningen på samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Att göra alkohol mer tillgänglig verkar därför vara en ekonomiskt usel affär för Sverige.

Gigantisk apparat
Men finns det verkligen ett rakt samband mellan alkoholens tillgänglighet och alkoholens skadeverkningar – och därmed ökade kostnader?

Ja, menar alkoholläkaren Sven Andréasson.

– För mig är det som att diskutera om jorden är platt eller rund. Nu finns det ett par hundra undersökningar som visar på ett sådant samband och hur mycket mer behöver man bevisa? Det sambandet är solklart. Men man kan problematisera det på olika sätt, till exempel genom säga att en typ av åtgärder, som att sänka skatten, kan kompenseras med andra åtgärder, som till exempel information.

Men det håller inte, menar Sven Andréasson.

– Nej, Det skulle kräva en gigantisk informationsapparat till en mycket hög kostnad som ändå skulle ge en blygsam effekt.

Flera länder i Europa har de senaste åren gått emot Sverige och i stället höjt sina alkoholskatter. Att tala om en ny syn på alkoholskatten tror dock inte Sven Andréasson på – åtminstone inte ännu.

– Nej, det är nog mer en forskarinställning än en alkoholpolitisk. Däremot är man på väg att bli mer restriktiv på andra områden, till exempel om åldersgränser eller alkoholgränser i trafiken, så trenden går mot en striktare alkoholpolitik även om just skatten inte är en så stor bit.