–  Problemet är inte marknaden utan finansieringen, säger Henrik Henriksson som under söndagen tog emot statsminister Stefan Löfven på Scanias och samarbetspartnern Mammuts lastbilsfabrik väster om Irans huvudstad Teheran.

I går skrev Scania under avtal som kan leda till försäljning av 1350 bussar som ska trafikera flera städer i landet.

– Det vi säljer här genererar indirekt jobb i Sverige, säger han.

Lastbilsfabriken i Iran tar emot motorer och växellådor som skickas ifrån Sverige och Brasilien.

Efterfrågan på lastbilar och bussar är nu så stor att Scania inte klarar att möta de behov som finns.

Henrik Henriksson tror att hans företag skulle kunna sälja mer än tusen bussar till om det inte vore för främst ett problem – finansieringen.

Få banker vågar nämligen ge lån till företag som investerar i Iran. Osäkerheten är stor. Inte minst på grund av landets försämrade relationer med USA efter att Donald Trump valts till ny president.

För ett år sedan öppnades den iranska ekonomin mot omvärlden. FN, USA och EU hade omfattande ekonomiska sanktioner mot landet som misstänktes utveckla kärnvapen. Men efter att ett kärnenergiavtal slutits ökade möjligheten för handel.

– Men USA har fortfarande en del sanktioner kvar mot Iran, säger Ylva Berg, Business Swedens vd och förklarar att många banker därför är rädda för att låna ut pengar till företag som investerar i Iran.

Bankerna är oroliga för att de kan bryta mot de amerikanska sanktionerna och därmed kan komma att bestraffas.

Internationella företag som försöker ge sig in på den iranska marknaden stöter även på andra problem.

Korruptionen är omfattande och det är ett hårt klimat för företagen. Iran hamnade på 94:e plats då företagsklimaten i olika länder länder rankades efter ett index som Business Sweden tog fram förra året.

– Det är ingen marknad för nybörjare men våra svenska multinationella bolag är vana vid den här typen av komplexiteter, säger Ylva Berg.