Erik-webbkronika

Var kommer de falska nyheterna ifrån? Ett svar är den lilla staden Veles i Makedonien. Berättelsen om Goran, som brittiska BBC kallar honom, ger rysningar. Goran är 19-åringen som kom på att försörja sig på hitte-på-nyheter.

– Amerikanerna älskade våra berättelser och vi tjänade pengar på dem, säger han till BBC.

Under den amerikanska valrörelsen startade han flera sajter och massproducerade positiva Trump-artiklar. Genom att sätta en provokativ rubrik, ta texter från nätet och satsa några dollar på att marknadsföra artiklarna på Facebook kunde Goran göra sig en rejäl hacka på annonser.

Goran är långt ifrån ensam. Tidningen Washington Post berättade nyligen om två unga män som livnärde sig på samma sätt. De två killarna som är i 25-årsåldern sitter i en lägenhet vid Long Beach i Kalifornien och hittar på artiklar för sin hatsajt LibertyWriters.com.

Receptet är en hård rubrik och lite marknadsföringsbudget. I fejknyheternas värld är Trump alltid bra och hans motståndare förrädare. Klicken strömmar in.  Ett tips vore att följa klicken. Var kommer alla ifrån? Sedan flera år tillbaka är det känt att det finns så kallade klickfarmer. För några dollar ser företag till att du får klick eller följare på twitter och Facebook.

Klicken får konsekvenser. Ju fler klick en artikel får, desto intressantare blir den för Google och andra sökmotorer.

I en artikel i The Guardian varnade brittiska forskare nyligen för att högerns hatsajter lyckats manipulera Googles sökalgoritmer så att fientliga budskap kom högre upp då man söker på ord som till exempel judar, muslimer och kvinnor.

Forskarna kräver att Google ska göra om algoritmerna. Men frågan blir: Vem bestämmer vilka värderingar som ska viktas tyngre?

Internet är fortfarande ett litet barn, i början av sitt liv. Det verkar som att hatsajter hittat ett maskhål som de utnyttjar för att svänga opinioner och tillskansa sig politiskt makt. Det är inte så konstigt. Den som har ett liv även utanför sociala medier orkar inte reagera på alla dumheter som skrivs. Därför har hatarna fått hålla på.

Men nu verkar det ändå som att idiotin nått en kritisk massa. Det har gått upp för vanliga människor att något måste göras.

Facebookinitiativet #jagärhär är ett exempel på det. Uppmaningen är att gå in i de mörkaste hattrådarna och säga sin åsikt. Stödja dem som står för demokrati och medmänsklighet. Det är ett litet steg framåt, men ingen lösning.

Det grundläggande problemet är att det bara finns ett fåtal offentliga platser på nätet – Facebook, Twitter och Youtube – och där kan man köpa möjligheten att sprida hat.