Trumps triumf väcker oro
Näringslivet larmar och LO-basen säger att USA-valet är »jävligt oroande«. Men ännu är det oklart hur det amerikanska valet påverkar jobben och ekonomin i världen.
Jag ska öppna kolgruvorna igen!
Jag ska fixa 25 miljoner nya jobb!
Jag ska höja tillväxten till 3,5 procent!
Om man ska tro på Donald Trumps vallöften kommer den amerikanska ekonomin att blomstra de kommande åren. Vägen dit går genom bland annat massiva skattesänkningar och en mer protektionistisk handels-politik.
Men det är ett recept på tillväxt som få ekonomer och aktörer inom näringslivet tror på.
Ekonomipristagaren Paul Krugmans bedömning i tidningen New York Times är att den globala ekonomin ”aldrig” kommer att återhämta sig efter Donald Trumps presidentskap. Han spår en global recession under oöverskådlig tid.
På Svenskt Näringsliv ser Carola Lemne också mörkt på utvecklingen.
Särskilt för världens låginkomsttagare, som enligt henne kan drabbas hårt av en mer isolationistisk amerikansk handels-politik som minskar importen.
– Det är låginkomsttagarna som är mest beroende av billiga importvaror. Köpkraften för de rikaste 10 procenten försämras med cirka 20–25 procent men köpkraften för de fattigaste 10 procenten sjunker med cirka 60 procent. De fattigaste drabbas hårdast, säger hon.
Svenskt Näringsliv uppger att de företag som har störst handel med USA finns inom bilindustrin, tillverkningsindustrin och läkemedelsindustrin. Det är dessa branscher som har mest att förlora på en protektionistisk politik.
Samtidigt har dock Donald Trump flaggat för stora höjningar av anslagen till armén och Sverige har en stor försvarsindustri. Carola Lemne tror dock inte att det kommer att gynna svensk industri i någon stor omfattning.
– Samtidigt som de vill satsa på armén är det ”Buy American” som gäller. Att de skulle köpa många JAS-plan är inte särskilt sannolikt, säger hon.
Även flera fackliga ledare är oroade över vilka ekonomiska konsekvenser det blir med den republikanska presidenten i Vita huset.
– Det är en av de största politiska jordbävningarna i modern tid, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande.
Enligt honom är det samma grupp – vita arbetarmän – som stödde Ronald Reagan på 1980-talet som stödjer Donald Trump i dag.
Det är bland dessa grupper budskapet om murar och handelshinder fått störst genomslag.
– Allt, allt, allt har sedan 1980-talet gått till de allra rikaste 2–3 procenten av befolkningen. Alla andra känner sig åsidosatta. Det är det han jobbat stenhårt med och kommit med populistiska förslag om att stoppa invandringen. Han har utnyttjat att människor känner sig nedslagna av den politik som förts och sett hur banker räddats samtidigt som de inte klarat av att betala av sina egna bostadslån, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Från svenska fack, arbetsgivare och regering finns en oro för att Trumps seger kan leda till att det inte blir något frihandelsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Den tillträdande amerikanska presidenten har dock inte varit särskilt tydlig med hur han ser på just det avtalet.
Däremot har han deklarerat att ett annat avtal – Nafta-avtalet mellan USA, Kanada och Sydamerika – antingen ska omförhandlas eller sägas upp.
Donald Trump har också förklarat att han är beredd att gå ut i handelskrig med Kina om inte fler jobb flyttas tillbaka till USA.
Men mitt i kören av varningar och larm finns det ett litet ord som återkommer gång på gång.
Det lilla ordet är ”om”.
”Om” han genomför sin politik finns det stora risker lyder varningarna.
Det är just det: ”om” Donald Trump genomför den politik han har gått till val på.
Under valrörelsen har han kommit med så många motstridiga besked att ingen egentligen vet vilken ekonomisk politik som faktiskt kommer att föras.
Situationen kompliceras ytterligare av att det finns stor oenighet inom det republikanska partiet.
Visserligen har USA valt en republikansk president, representanthus och senat men samtidigt finns starka konservativa röster som motarbetar Trump.
En av de allra tyngsta republikanerna Paul Ryan, ordförande i representanthuset, är ett exempel. En annan är George W Bush, den tidigare amerikanska presidenten, som uppgett att han inte röstade på Trump i valet.
TCO:s ordförande Eva Nordmark beskriver valutgången som dyster men säger ändå till Arbetet Global att hon blev positivt överraskad av Donald Trumps segertal.
– Det var uppenbart att han hade en helt annan retorik än under valrörelsen. Han talade nu om att ena Amerika och visa respekt. Att han ville vara en president för alla amerikaner, säger hon.
Flera analytiker väntar med spänning på vilka förslag Trump kommer att lansera under sina första hundra dagar som president.
Samtidigt är de ekonomiska reformerna bara en liten del av det som utformar jobben och den globala tillväxten. En president som vunnit makten med en nationalistisk retorik skrämmer många.
– Detta blev ännu ett val där det visade sig vara lönsamt att spela på populism, lögner och människors rädslor, säger Carola Lemne på Svenskt Näringsliv och befarar att fler länder kan komma att föra en mer protektionistisk politik.
På Europafacket växer en liknande oro.
– Jag undrar verkligen vad det här kan få för konsekvenser för det franska presidentvalet, säger vice generalsekreteraren Veronica Nilsson som tror att valet i USA kan gynna Nationella fronten.
Partiledaren Marine Le Pen har lovat att hålla en folkomröstning om det franska EU-medlemskapet om hon vinner presidentvalet som ska hållas i april eller maj nästa år.
I Nederländerna har dessutom högerpopulisten Geert Wilders inlett en ny kamp för en EU-omröstning samtidigt som EU förhandlar för fullt med Storbritannien om hur ett Brexit ska se ut.
LÄS OCKSÅ: