LÄS OCKSÅ Världsfacket satsar på Löfvens ”Global deal”

USA, Chile, Sydafrika, Bangladesh, Indonesien och Sverige ställer sig i ett första steg bakom lanseringen av  ”Global deal”, uppger flera källor för Arbetet. Även storföretag – som Unilever, H&M och Scania – ska enligt uppgift backa upp projektet.

Sedan september 2012 har Stefan Löfven arbetat för att lansera ”Global deal”, som kan sägas vara en internationell variant på den svenska arbetsmarknadsmodellen. Nu tas ett första steg i den riktningen.

Den 21 september ska statsminister Stefan Löfven presentera förslaget tillsammans med ILO:s generaldirektör Guy Ryder, OECD:s generalsekreterare Angel Gurría och världsfacket IFS generalsekreterare Sharan Burrow, erfar Arbetet.

”Jag ser möjligheten till en äkta vinn-vinn-vinn situation” är ord som Stefan Löfven yttrat många gånger sedan planen presenterade för fyra år sedan. Hans förhoppning är att det ska leda till att arbetare får högre lön och bättre villkor, att stater ska slippa social oro och företag få tryggare produktionsvillkor.

– De globala företagen har inte plötsligt blivit goda kapitalister men de är rädda om sina varumärken. Därför vill de dra nytta av ett sådant här samarbete, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

I slutet av förra veckan var både Joe Biden, USA:s vicepresident och ILO:s Guy Ryder i Stockholm samma dag och träffade den svenska statsministern. Enligt Arbetets källor var ”Global deal” en fråga som diskuterades vid båda tillfällena. Detaljerna i hur en uppgörelse ska se ut är emellertid ännu inte färdiga.

Regeringen uppger dock att det inte kommer att inrättas någon ny internationell organisation för att hantera en global uppgörelse. I stället ska det utvecklas stödenheter i redan etablerade organisationer.

Både den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD – som sätter internationella standarder för investeringar – och FN:s arbetsmarknadsorgan ILO diskuterar vilka roller de ska ha i en global arbetsmarknadsmodell.

– Jag är glad att ILO har visat intresse för Global deal och vill vara med och driva arbetet med initiativet framåt. Schysta villkor på arbetsmarknaden är nödvändigt för en globalisering som alla tjänar på, skriver Stefan Löfven i ett mejl till Arbetet.

Under förra veckans möte mellan statsministern och Guy Ryder diskuterades det vad FN-organet kan göra för att stödja modellen. Det har talats om att öronmärka en del av de mellan 70-80 miljoner kronor som Sverige bidrar med till ILO.

En lösning skulle kunna bli att en del av biståndsbudgeten används, men inga beslut har ännu fattats. I somras presenterade regeringen ett nytt biståndspolitiskt ramverk som innebär att allt större tonvikt läggs vid att uppfylla FN:s globala utvecklingsmål.

Men det behövs finansiering från fler än enbart Sverige. ”Hur mycket pengar som behövs är det omöjligt att sätta en siffra på” skriver ILO:s generaldirektör Guy Ryder i ett mejl till Arbetet. FN-organets förhoppning är dock att både stater och företag ska bidra till att finansiera ”Global deal”.

Förra året presenterade FN 17 mål för att minska fattigdomen och skapa en ekonomisk hållbar utveckling fram till 2030. En av ILO:s uppgifter är att se till att ett av de målen, det som handlar om att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, blir verklighet.

I det arbetet kan ”Global deal” bli ett nytt verktyg att ta till. Flera källor som Arbetet talar med uppger att även Världsbanken ställt sig positiva.

I den modell som håller på att utformas är det främst företag och stater som gör upp om ett ”Global deal”-avtal. Fackföreningar på nationell och global nivå ska sedan tillsammans med ILO övervaka att företagen följer lagar och avtal.

För fackföreningarna är poängen med en ”Global deal” att lönerna höjs och arbetsvillkoren blir bättre. I gengäld förväntas facken bli mer positiva till frihandel.

För länder och företag finns andra motiv.

– Ett land som skriver under ett sådant här avtal avstår visserligen från möjligheten att locka företag med låga skatter och fackföreningsfria zoner. I gengäld minskar dock den sociala oron och de kan få lån för investeringar, exempelvis via Världsbanken, uppger en av Arbetets källor.