Telias skandalstrategi: sälja till sig själv

Telia jobbar stenhårt för att upprätta sitt nedsolkade rykte efter korruptionsskandalen i Uzbekistan och avvecklar sin ­verksamhet i de forna Sovjetrepublikerna. Men flera av sina företag säljer Telia till ett bolag som de själva är storägare i.

– Det är ett sätt att slippa kritik. Risken för att det egna bolaget ska granskas minskar, säger varumärkesforskaren Eva Ossiansson på Handelshögskolan i Göteborg.
– Man kan kalla det för mutwashing, fortsätter hon och anspelar på uttrycket greenwashing, då miljöförstörande företag skapar en falsk bild av sig själva som miljövänliga.

Det har varit några tuffa år för Telia.  2012 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att bolaget mutat sig till en 3G-licens i Uzbekistan genom att ”köpa” en licens av dottern till den sittande presidenten. Det visade sig även att Telia, där svenska staten är största ägaren, haft kontakt med flera diktatorer i forna Sovjetrepubliker och att det förekommit hot, mutor och avlyssning i samband med Teliabolagens affärer.

Efter avslöjandet avgick vd:n Lars Nyberg och stora delar av ledningen. 2013 utsågs Johan Dennelind till ny vd.

En storstädning inleddes. Telia ville gå till botten med en ”felaktig kultur som resulterat i oerhört tveksamma affärer”. Den nya ledningen tog fram nya etiska riktlinjer och upphandlingsprocedurerna skärptes. Förra året deklarerade Telia att de ska dra sig ur de problemtyngda före detta Sovjetrepublikerna i Eurasien.

För drygt en vecka sedan upprepade bolaget sitt besked.

– Vi hoppas kunna sälja all vår verksamhet i Eurasien i år, sa Johan Dennelind under Telias stämma.

Bolagen han syftade på finns i sju länder: Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Nepal. De har tillsammans 40 miljoner abonnenter.

Den första bolaget, Ncell i Nepal, har redan sålts till den asiatiska -telekomkoncernen Axiata.

Nu hoppas Telia inom kort göra sig av med fyra andra bolag – i Georgien, Moldavien, Azerbajdzjan, Kazakstan – genom att sälja sitt holdingbolag Fintur. Under Telias stämma uttryckte vissa aktieägare oro för att sälja i en region där det finns möjligheter till tillväxt.  Men ägarna har även i framtiden möjlighet att ta del av eventuella vinster från Eurasien. Som det ser ut nu talar det mesta för att Telia kommer att sälja till Turkcell där de själva – med sin 38 procentiga ägarandel – är den största enskilda ägaren.

Turkcell är i sin tur, tillsammans med Telia, den andra stora ägaren i Fintur som äger de fyra bolagen som Telia vi sälja. Det är en mycket komplicerad ägarstruktur kring Telias bolag.

Sedan flera år tillbaka har det pågått en maktstrid i Turkcell. Vid sidan av Telia ägs bolaget av Çukurova och LetterOne. Det ena är ett turkiskt bolag som anklagas för att användas av turkiska staten för att nationalisera Turkcell, det andra bolaget ägs av den ryska oligarken Mikhail Fridman.

Striden har gjort att det är oklart vem som har ansvar för Turkcell, som nyligen krävt censur av Twitter, vilket Arbetet skrev om förra veckan.

Turkcell har även nära kopplingar till den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogans parti AKP. I styrelsen sitter två tidigare ministrar och telebolaget sponsrar också en religiös stiftelse som står Erdogan nära.

Telia uppger att de ser allvarligt på att Turkcell vill censurera Twitter men tillägger att de inte har så stora möjligheter att styra Turkcell eftersom styrelsen utsetts av den turkiska staten.

2016: Vänsterpartiets näringspolitiska talesperson kräver att Telia säljer Turkcell. Telias styrelseordförande Marie Ehrling avböjer att medverka i intervju i Arbetet och näringsminister Mikael Dambergs pressekreterare uppger, vid denna tidnings pressläggning, att ministern inte har möjlighet att svara på Arbetets frågor.

Marie Ehrling, Telias styrelseordförande, vill inte kommentera hur de tänker kring att äga ett bolag som de inte har kontroll över och som vill censurera Twitter samt har nära band till AKP-partiet.

Inte heller näringsminister Mikael Damberg hade vid denna tidnings pressläggning tid att kommentera hur han ser på statens ansvar i detta fall.

LÄS OCKSÅ

V: ”Ta ditt ansvar Damberg”

Telias ”pärla” kräver censur från Twitter efter pedofilskandal

ARTIKEL FRÅN 2012: Teliabolag avlyssnar facken i Turkiet