Telias bolag kräver censur av Twitter efter pedofilskandal
Telias ”pärla” – det turkiska bolaget Turkcell där Telia är största ägare – kräver censur av Twitter. Bolaget är inblandat i en politisk storm i samband med att det försökt tysta ner en pedofilskandal i en stiftelse som står nära president Erdogans regeringsparti.
LÄS OCKSÅ Turkcell – detta har hänt i tio punkter
– Turkcell är ett fantastiskt bolag, sa Johan Dennelind, Telias koncernchef och vd, då han i tisdags stod framför småsparare, riskkapitalister och representanter för svenska regeringen på Telias stämma i Stockholm.
Svenska staten äger en stor post i Telia, vars strategiska mål bland annat är att stödja yttrandefrihet. Tidigare har Johan Dennelind kallat Turkcell för ”Telias pärla” – men nu vill det bolaget alltså censurera Twitter.
– Mig veterligen är det första gången ett telekomföretag kräver censur, säger Mehmet Onur Yılmaz på turkiska människorättsorganisationen Gündem Çocuk.
I slutet av mars vände sig Turkcell till en domstol i Istanbul och krävde att Twitter skulle radera tusentals tweets där företaget kopplas ihop med en pedofilhärva, skriver den turkiska dagstidningen Diken.
Efter en snabb granskning slog domstolen den 1 april fast att 864 tweets var så grova att de skulle raderas. Twitter har dock vägrat att gå med på att radera inläggen, med hänvisning till yttrandefriheten. Turkcell fortsätter dock att driva frågan.
Med sina 38 procent är Telia den största enskilda ägaren i Turkcell. Till Arbetet säger Telias presschef Henrik Westman att det svenska bolaget ser allvarligt på att Turkcell vill radera tweets.
– Vi har ställt frågor till dem om det här särskilda fallet, men våra möjligheter att påverka är inte så stora eftersom vi inte sitter i styrelsen, säger Henrik Westman.
Att storägaren Telia inte har några representanter i Turkcells styrelse beror, enligt Telia, på en låsning mellan ägarna. Ägarstrukturen i Turkcell är mycket komplicerad och består av flera olika holdingbolag.
På grund av ägarkonflikten har inte Telia själva utsett sina styrelse-ledamöter. I stället är det den turkiska finansinspektionen som bestämt vilka som ska styra Turkcell.
Men vid en närmare granskning visar det sig att den turkiska finansinspektionen helt gått på den svenska storägarens linje då de utsett styrelsen. Telia fick igenom sina två föreslagna kandidater: företagsledaren Erik Belfrage och Jan Erik Rudberg, som under en tioårsperiod haft höga chefspositioner i Telia. Trots att Telia alltså fick in sina representanter i styrelsen uppger presschefen Henrik Westman att man inte har något inflytande i Turkcell.
– Alla medlemmar i styrelsen är oberoende, de sitter alltså inte på några ägares mandat, inte heller vårt, säger han.
Frågan om Telias inflytande i styrelsen är viktig, eftersom Turkcell hamnat mitt i en politisk storm. Telekombolaget stödjer den religiösa stiftelsen Ensar som hjälper fattiga familjer med boende och utbildning. Nyligen uppdagades det dock att en lärare hade våldtagit tio barn i organisationens lokaler. Fallet har blivit mycket uppmärksammat och åklagaren kräver att läraren ska dömas till 600 års fängelse.
Den religiösa stiftelsen Ensar har starka kopplingar till president Recep Tayyip Erdogans regeringsparti AKP.
Då stiftelsen kritiserades hårt för att inte gjort tillräckligt mycket för att motverka att barn utnyttjas sexuellt gick plötsligt familjeministern ut till organisationens försvar. Det fick ledaren för det stora oppositionspartiet CHP att gå i taket.
– Den kvinnliga familjeministern har lagt sig för maktens män, dundrade han, vilket tolkades som en sexistisk kommentar av många.
Självaste president Erdogan kallade oppositionsledaren för pervers. Samtidigt som den politiska striden nått orkanstyrka riktas allt fler frågor till Turkcell. I Turkiet undrar många om telekombolaget efter pedofilskandalen kommer att dra in sitt stöd till Ensar.
När sedan Turkcell gick ut i ett svar och ånyo omfamnade stiftelsens arbete, exploderade twitter. Företaget kallades för horungar, hallickar och pedofilkramare och en hashtag med namnet #Tecavüzcell (Våldtäktcell, som är en satirisk omgörning av företagsnamnet) skapades.
Flera uppgav också att det skulle byta till Turkcells värsta konkurrent Vodafone. En av dem som skrev att han tänkte byta telebolag och riskerar att få sina inlägg raderade är gästprofessorn vid Centrum för Mellanösternstudier på Lunds universitet, Umut Özkirimli.
– Jag har skrivit två inlägg där jag undrar vilket företag jag ska vända mig till för att slippa ett bolag som stödjer en våldtäktsorganisation, säger Umut Özkirimli.
Till saken hör att i Turkcells styrelse sitter före detta ministrar som ingått i Erdogans regering. Bland andra den före detta polischefen och kulturministern Atilla Koç och den tidigare energiministern Mehmet Hilmi Güler.
I ett mejl till Arbetet svarar Turkcell på kritiken mot att de vill censurera Twitter. ”Det stämmer inte alls … vi har bara vidtagit rättsliga åtgärder för att stoppa desinformation och förolämpningar som skadar vårt kommersiella rykte.”
Turkcell vill inte heller kommentera hur deras svenska delägare Telia reagerat då bolaget gått till domstol för att få twitterinläggen raderade.
”Vi kommenterar inte våra aktieägares åsikter i några fall”, skriver det turkiska bolaget.
Erik Larsson
erik.larsson@arbetet.se
IN ENGLISH: Turkcell – ”the pearl” of Swedish Telia – accused of censorship
LÄS OCKSÅ:
Teliabolag avlyssnar facken i Turkiet
Turkcell
• Ägarstrukturen i Turkcell är komplicerad och där ingår många holdingbolag. Telia uppger i sin årsredovisning att bolaget äger 38 procent av Turkcell. Två andra betydande ägare är turkiska Cukorova och ryska LetterOne som, enligt Bloomberg, vardera äger 13 procent av bolaget.
• Det är inte första gången det blåser kring det Teliaägda bolaget. Våren 2012 avslöjade Arbetets reporter Esref Okumus att Turkcell låg bakom vartannat avlyssnat samtal i Turkiet och att flera fackliga företrädare åtalats och dömts till långa fängelsestraff efter telejättens avlyssning.
Telia Company
• Under stämman denna vecka bytte koncernen Telia Sonera namn till Telia Company. Vanliga kunder kommer dock inte att märka mycket av förändringen eftersom bolaget ska fortsätta att marknadsföra sig under namnet Telia.
• Koncernen meddelade också att de under året ska försöka avveckla sin verksamhet i Euroasien och sälja bolag i sju länder. Koncernens närvaro i flera diktaturer har starkt ifrågasatts, bland annat efter ett avslöjande om mutbrott i Uzbekistan.
• Telia Company ska i framtiden satsa mer på den nordiska och baltiska marknaden.