Jag kollar in sushibitarna i kartongen. Hum, hum nu ska jag äta upp er, tänker jag och så är den där igen … den gröna plasten. Jag brukar ta upp den, garva lite och fundera vad det egentligen är frågan om.
Kollar man på den ser det ut som någon plastfabrikant försökt efterlikna ett utskuret gurkskal eller möjligen en plastversion av präriegräs. Det ser helt enkelt fördjävligt ut.
Men nu har jag lärt mig att denna plastbit heter baran och är en perverterad ersättning för ett blad från en asiatisk buske som heter shiso. Eftersom de ätbara bladen är dyra har de ersatts med den gröna plastdekorationen.
Jag skulle aldrig påstå att jag är en estet. Jag ser mig inte heller som planeten Jordens smak-domare men i det här fallet måste något göras.
Jag tycker mig tala för hela den friska delen av mänskligheten då jag kräver att den svenska regeringen under klimatförhandlingarna i Paris ska bränna allt krut på att se till att det införs ett globalt förbud mot sushidekoration.
Baran är inte bara fult utan säger också något om den skruvade världsordningen.
Vi har nu nått den punkt i texten då rättshaveristiska läsare – som jobbade extra på en sushisrestaurang på 1990-talet men numera leder lavemangskurser i Dalarna – knyter sina nävar.
– Baran är faktiskt till för att skilja olika sushibitar åt så att laxsmaken inte smittar av sig, gnäller de och blablabla.
Det där är bara plastbranschens säljsnack.
Efter att ha pressat en norsk återförsäljare i baranbranschen ett tag erkänner han att det mest handlar om dekoration. Det är min personliga erfarenhet också. Baranen hivas bara ner i take-away-lådan utan någon som helst tanke.
Det svindlar när man tänker hur mycket plast som måste slösas på nåt så fult och meningslöst.
Så många tusentals ton olja. Om vi sedan lägger till all olja som krävs för tillverka meningslösa plastleksaker som ingår i snabbmatskedjornas barnmenyer eller heminredningstidningens erbjudande – få ett ”badrumsset” om du provprenumerar – så inser vi att sushidekorationen bara är en liten del av något mycket större.
Ekonomerna kallar det tillväxt. Ju fler varor och tjänster som produceras och säljas, desto högre tillväxt. Fler får jobb, och det är ju bra. Eller är det verkligen det?
