Forskarna om reformen av arbetskraftinvandring

Fusk, utnyttjande och dåliga arbetsvillkor, ofta på arbetsplatser utan kollektivavtal. Men också möjligheter till tillväxt och ökat välstånd, både för Sverige och för individer och familjer, ofta från fattigare länder. Det är en del av resultaten av den reform för arbetskraftsinvandring som alliansregeringen införde 2008 och som diskuterades vid ett seminarium i Rosenbad på tisdagen.

För att lagen ska fungera som det var tänkt behövs ytterligare kontrollfunktioner och en fördelning av ansvaret mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det är några av slutsatserna i en ny antologi om arbetskraftsinvandringen från Delegationen för migrationsstudier, ”Arbetskraft från hela världen”.

– Det behövs en bättre balans i riskfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare än vad som gäller idag. Idag är arbetstagaren utsatt och riskerar allt själv, som i det exempel som nyss figurerat i pressen där en familj ska utvisas för att pappan fått för lite i lön av sin arbetsgivare, sa Petra Herzfeld Olsson, en av redaktörerna för antologin.

Hon är docent i civilrätt och universitetslektor i internationell arbetsrätt vid Uppsala universitet. Övriga författare kommer från olika forskningsområden som ekonomi, sociologi och migrationsforskning, och flera har idéer om vad som bör förbättras i lagen.

Mer ansvar till arbetsgivarna är återkommande förslag. Avkriminalisering av papperslösas arbete är ett förslag och ökad statlig kontroll ett annat. Vid seminariet gav GS-fackets avtalssekreterare och andre ordförande Tommy Andersson också några förslag:

– Mer resurser till Arbetsmiljöverket skulle kunna innebära att de kan göra inspektioner där de här arbetstagarna finns. I vår bransch handlar det ofta om sådana som kommit hit för en säsong för att plantera träd – och de kan leva och arbeta under helt urusla villkor.

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson uttryckte skepsis till att det behövs några förändringar i den kritiserade lagen. Det räcker, menar hon, att efterleva de skärpningar i kontrollsystemen som redan är beslutade.

Statssekreteraren för migrationsfrågor Lars Westbratt vill avvakta svar på den utredning som regeringen tillsatte i somras, men delade inte Svantessons bild att nuvarande lag räcker bara den efterlevs.

Ett kapitel i boken är en ny studie av vilka det egentligen är som kommer hit i den stora grupp som arbetar i restaurangbranschen eller som städare. Professor Anders Kjellberg vid sociologiska institutionen vid Lunds Universitet och forskarkollegan Olle Frödin gick igenom alla nya arbetstillstånd i Stockholm i dessa branscher 2012 och fann att gränsen ibland är flytande mellan asylsökande och arbetskraftsinvandring.

I de studerade handlingarna presenteras alltid löner som är i nivå med kollektivavtalens – annars beviljas inga arbetstillstånd. Men från andra undersökningar har forskarna en tydlig bild att detta inte är hela sanningen.

Många jobbar långt fler timmar och till lägre löner än vad det skrivna avtalet gör gällande.

– Det är vanligt att arbetsgivaren och migranten kommer från samma land, och arbetsgivaren tycker sig nog hjälpa sin landsman – men exploaterar honom också, säger Anders Kjellberg till Arbetet.