Låglönejobb är doktor Lemnes recept

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne vill skapa nya marknader för låglönejobb. Hon tänker sig 40 000 nya låglönejobb. En idé är tillfälliga vab-tjänster för föräldrar som vill fortsätta jobba när barnen är sjuka.

– Vi svenskar är inte kapabla att gå in och sänka lönen på jobb som redan finns. Det är därför vi behöver skapa helt nya marknader för att ordna nya jobb som en väg in på arbetsmarknaden, säger hon.

Tanken är att unga, lågutbildade och nyanlända invandrare ska ta sig in på arbetsmarknaden med hjälp av lågbetalda jobb. Hon pekar på rut-avdrag, som hon anser varit framgångsrikt och skapat 20 000 nya och vita jobb. Nu tänker hon sig att samma slags avdrag ska kunna användas på andra områden, som till exempel att ta hand om sjuka barn när föräldrarna arbetar.

– Det är inte orimligt att tänka sig 40 000 eller fler sådana jobb.

I maj förra året efterträdde hon Urban Bäckström som vd för Svenskt Näringsliv: Hon kom då från Praktikertjänst som är ett av de största privata vårdföretagen i landet. Genom chefsjobbet hos Svenskt Näringsliv är hon en av de allra tyngsta makthavarna på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är framför allt ett stort ansvar, som förpliktigar och det vill till att man tänker sig för ordentligt innan man driver någon fråga.

Som ung hade hon inga tankar på en sådan karriär. Hon beskriver sig själv som blyg och att hon hoppades på att bli läkare och på att forska.

– Jag halkade in på ett bananskal genom läkemedelsindustrin. Man får chansen att prova chefsjobb och upptäcker att det är kul. Det ena leder till det andra.

Till skillnad från LO tycker hon inte att de anställda i kvinnodominerade branscher har låga löner. Carola Lemne jämför med andra länder och hon jämför kvinnojobben med industrijobben. Då är hennes slutsats att kvinnolönerna är höga i Sverige jämfört med exempelvis Tyskland.

En del av problemet med undersköterskornas löner är att de är så så sammanpressade, enligt henne. Och det har facket bidragit till genom att kräva krontalspåslag åt alla.

– Skillnaden mellan undersköterskornas lägsta och högsta lön är, ursäkta uttrycket, skrattretande liten, säger hon.

Lösningen är att lönerna för en del ska tillåtas öka mer så att löne­skillnaderna kan öka. Målet borde vara att en undersköterska ska ha möjligheten att dubbla sin lön under ett yrkesliv. Dessutom tror hon att en del av lösningen är att fler kvinnor arbetar i mansdominerade jobb och fler män börjar i traditionella kvinnojobb.

På frågan om vad jämställda löner är svarar hon att det inte är samma lön för alla jobb utan att det handlar om att män och kvinnor med samma jobb ska bedömas lika.

– 20 år med Industriavtalet har givit oss en fantastisk löneutveckling. Nästan inga andra har haft real­löneökningar rakt igenom euro- och finanskriserna. Industrins lönemärke har lyft alla och givit höga löner som inte alltid motsvarar produktivitet, säger Carola Lemne.

Hennes beskrivning är att industrin tappar konkurrenskraft till följd av löneutvecklingen samtidigt som produktiviteten inte utvecklas så starkt. Dessutom kan inte företagen höja priserna och inflationen är mycket låg.

– Vi skulle behöva flera år med låga löneökningar för att ta igen åren med för höga löneökningar, säger hon.

Facken och Riksbanken anser att inflationsmålet på två procent ska ligga till grund för löneutrymmet. Det håller hon inte med om.

– Näringslivet lever i verkligheten. Under många år har lönekraven byggt på ett inflationsmål som inte nåtts. Det avspeglar sig nu i minskad konkurrenskraft.

Hos Svenskt Näringsliv är slutsatsen att löneutrymmet inte är särskilt stort i nästa års avtalsrörelse.
Carola Lemne tar avstamp i höjningarna av reallönerna för att argumentera mot löneledd tillväxt, som diskuteras i de fackliga leden.

– Löneledd tillväxt är självklart en populär teori inför en avtalsrörelse. Men det fungerar inte. De senaste årens reallöneutveckling har inte hjälpt oss till ökad tillväxt. Och ska man vara lite spydig så har metoden provats i södra Europa.

– Vi måste först jobba och skapa resurser. Sedan kan vi konsumera. Om vi skulle höja lönerna mycket i Sverige prisar vi ut oss och förlorar konkurrenskraft, vilket leder till otrygga jobb och till att jobb försvinner.

Till skillnad från LO tappar Svenskt Näringsliv inte medlemmar. Forskare hävdar att arbetsgivarna får allt större betydelse för att bära upp kollektivavtalen. Just nu ligger arbetsgivarnas centralorganisation före facken när det gäller förberedelserna inför nästa års avtalsrörelse.

Carola Lemne tycker att det är allra roligast att resa i landet och träffa företagare.

– Det är människor av kött och blod. Det är helt fantastiskt att höra dem berätta om sina företag – och om att orka satsa, säger hon.

Hon berättar att stämningarna i arbetsgivarleden är annorlunda än de brukar vara. I vanliga fall vill företagen ha förutsägbara och stabila regler. Men många blev upprörda och förvånade över regeringens höstbudget – den som inte antogs av riksdagen. Många förslag upplevdes som företagarfientliga, enligt henne.

– Jamen då är det väl bättre att det politiska läget inte är så stabilt. Hellre lite instabilitet än att dåliga förslag förverkligas.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/CmwcNryGTAQ

Carola Lemne om …

… utredningen om begränsning av vinst­uttag i välfärds­företag

– Den bygger på felaktigheter och myter. Det är fel att fokusera på vinsten. I stället borde diskussionen handla om kvalitet.

… las och omställning

– Svenskt Näringsliv försöker tillsammans med PTK hitta en ny approach för att kunna återuppta förhand­lingarna. Med LO behöver vi bygga förståelse, förtroende och en gemensam världsbild för att kunna diskutera gemensamma lösningar.

… angelägna förändringar

– Vi vill bryta upp Arbetsförmedlingen och skapa något nytt som är konkurrens­utsatt och mer specialiserat.

… regeringens­ energi­kommission

– Den får inte koncentrera sig alltför mycket på miljö utan måste ta hänsyn till både miljö och konkurrenskraft.