Lönegapet ökar – tjänstemännen drar ifrån
Tjänstemännens löner ökar mer än arbetarnas. De senaste åren har tjänstemännens månadslöner ökat med 2 450 kronor och det är 900 kronor mer än arbetarnas genomsnittliga påslag. De senaste 20 år har tjänstemännens löner i stor sett fördubblats medan arbetarnas löner gått upp med drygt 80 procent.
– Det är inte bra. Det är ohållbart i längden. Jag misstänker att det beror på att en del tjänstemän har sifferlösa avtal och att industrinormen fungerar som golv för dem. Dessutom lyfts många tjänstemäns löner av marknadskrafterna, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.
Löneuppgifterna kommer från LO:s lönerapport för 2014, som publiceras idag. Den är skriven av Mats Larsson på LO:s arbetslivsenhet. I sin blogg lyfter han fram att det inte hänt särskilt mycket med löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän sedan 1930. Då hade tjänstemännen en lön som var 46 procent högre än arbetarnas. Förra året var den 45 procent högre. På 83 år har alltså arbetarna närmat sig med en procentenhet.
LO:s avtalssekreterare tror inte att lösningen är att arbetare begär sifferlösa avtal.
– För kvinnor i vård och service finns inga extrapengar och ingen löneglidning. Ingen arbetsgivare är beredd att skjuta till extra pengar för dem som har den sämsta lönen och de sämsta anställningsförhållandena, säger han.
I stället tror han att det finns tre olika slags åtgärder som facket kan ta till i kommande avtalsrörelser:
- • öka respekten för industrimärket,
- • omförhandlingsklausuler som träder i kraft om någon får mer än industrinormen och
- • att arbetarna ser till att ta ut mycket mer så att tjänstemännen inte kan ta ut så mycket.
Det sista betecknar han som en vansklig linje eftersom det kan leda till att industrin prisar ut sig i den internationella konkurrensen.
Rapporten visar att arbetarlönen ökat med 84 procent de senaste 20 åren medan tjänstemännens förtjänst stigit med 97 procent. Genomsnittslönen för samtliga har ökat från 15 600 kronor i månaden till 29 900 kronor. Skillnaderna är dock stora. Arbetarnas genomsnittslön ligger nu på 24 000 kronor medan tjänstemännen har 34 600 kronor. Under 20-årsperioden har arbetarnas löner ökat med 10 900 kronor medan tjänstemännens löner gått upp med 17 000 kronor.
Ingen arbetargrupp i rapporten har högre lön än genomsnittet på 29 900 kronor. Högst ligger byggnadsarbetare med 28 400 och lägst bland arbetarna finns de i kommunal barnomsorg med 21 300 kronor i månaden. Allra högst ligger tjänstemän i finans- och försäkringsbranschen med 45 500 kronor i genomsnitt.
Arbetarkvinnorna har den allra sämsta löneutvecklingen. Sedan år 2000 har arbetarkvinnornas lön gått upp med 7 900 kronor i månaden. Alla andra har fått mer. Männen i arbetaryrken har fått 600 kronor mer. Kvinnliga tjänstemän har ökat sin lön med 4 300 kronor mer medan männen i tjänstemannajobb har fått 5 900 kronor mer.
– Det tillhör det mest bekymmersamma. LO-kvinnor släpar efter när det gäller både lön och andra förhållanden. Det måste rättas till i kommande avtalsrörelser, säger LO:s Torbjörn Johansson.
LO:s avtalssekreterare får tänka länge för att hitta något som är glädjande i rapporten, men det finns något han vill lyfta fram. Och det är reallöneökningarna. Enligt rapporten har en industriarbetares reallön sjudubblats de senaste 100 åren.
Men även här finns skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Mellan 2011 och 2013 har arbetarnas reallön ökat med 3,0 procent medan tjänstemännens stigit med 3,7 procent.