En miljard till skogen kan ge mellan 11 000 och 25 000 nya jobb till 2020. Det var Stefan Löfvens budskap när han presenterade ”en miljardsatsning på det gröna guldet”.

– Positivt, men vi är litet luttrade när det gäller nya jobb, säger Christer Larsson, förbundsekonom på Pappers.

Skogsmiljarden ingår i S-programmet för att nyindustrialisera Sverige. Pengarna ska gå till forskning, utveckling och pilotanläggningar för ta fram nya produkter. Projekten ska samfinansieras av staten och industrin.

76 000 jobbar i skogsnäringen. 1 000 jobb försvinner varje år. Tidningarnas kris är pappersindustrins. Produktionen av tidningspapper har minskat med 40 procent på tio år. För att vända utvecklingen krävs nya produkter.

Biobränslen, textilier och nya produkter som kan ersätta olja i plaster och kemikalier ska utvecklas. Och så vi bygga fler trähus.

– Skogen finns i hela landet, jobben finns i hela landet. Vi vill anta skogsindustrins utmaning om 25 000 nya jobb, förklarade Stefan Löfven och räknade med att det går att ta ut 20 procent mer ur skogen varje år utan att återväxten hotas.

Skogsmiljarden ingår i Socialdemokraternas valmanifest. Innehållet pytsas ut litet i taget. Skogsmiljarden presenterades samtidigt i Piteå av Carin Jämtin och Mikael Damberg.

Stefan Löfven återkom gång på gång till uttrycket det gröna guldet. Budskapet var både guld och gröna skogar. Guld i form av fler jobb och större exportintäkter. Grönt i form av nya bränslen som ska klara klimatmålen.

Han utgick från en rapport som branschorganisationen Skogsindustrierna tog fram i våras. Därifrån kommer siffran om mellan 11 000 och 25 000 nya jobb.

– Det är bra att man försöker skapa arbetstillfällen och använda den råvara vi har. Det finns utrymme för att utveckla nya produkter utan att det ska behöva bli konflikt om råvaran. Det går att öka avverkningen, men det är snarast en penningfråga. Frågan är hur mycket industrin är beredd att betala för de sista stockarna, säger Christer Larsson.

Han tycker att pappersindustrin har haft svårt att få gehör hos politikerna för branschens problem.

– De lyssnar när vi pratar om biobränslen och energibesparingar, men annars är intresset inte så stort för den traditionella pappers- och massaindustrin. Det finns inget större intresse när vi pratar om energifrågan och elpriserna, kilometerskatten som vi ser som en straffskatt på stora avstånd och de nya reglerna för svavelutsläpp från fartyg, anser Christer Larsson.