Urholkad a-kassa hotar omställning till nytt jobb
Omställningsavtalen, som gör grovjobbet när människor blir övertaliga och måste byta jobb, är hotade, hävdar TCO.
Hotet ligger framför allt i att den ekonomiska utfyllnad som avtalen ger blir allt större och kostsammare i takt med att den allmänna arbetslöshetsförsäkringen urholkas.
– Sverige kännetecknas av en mycket stark jobbdynamik, säger Mats Essemyr, utredare vid TCO som har skrivit en rapport om omställningen på arbetsmarknaden.
– Omkring 20 procent av jobben försvinner varje år – och ersätts med nya. Det är en mycket snabbare omställning än i exempelvis Tyskland och Frankrike.
Till skillnad från fackföreningar i de flesta andra länder har de svenska facken bejakat strukturomvandling som innebär att gamla jobb ersätts med nya, mer produktiva arbeten – en viktig förklaring till Sveriges välstånd, enligt TCO-rapporten.
Den inställningen har byggt på att det finns bra stöd för dem som blir övertaliga och måste hitta nya arbeten. I rapporten beskrivs omställningssystemet som en kedja, där omställningsavtalen mellan fack och arbetsgivare är en central länk.
Omställningsavtalen, som täcker de allra flesta anställda, ger dels möjlighet till personlig rådgivning och omskolning, dels ekonomisk ersättning som fyller ut ersättningen från a-kassan. De ganska anonyma omställningsorganisationer som hanterar stödet – TSL för privatanställda arbetare, TRR för tjänstemän och så vidare – gör i all tysthet grovjobbet när människor blir övertaliga.
Men omställningsavtalen vilar alltså på en annan länk i kedjan: a-kassan. Och den är på väg att brista, enligt TCO. Det är svårt att kvalificera sig för ersättning, och den arbetslösa TCO-medlem som alls får dagpenning från a-kassan kan typiskt sett räkna med att inkomsten halveras.
I stället får omställningsavtalen, och de frivilliga inkomstförsäkringar som många fackförbund erbjuder medlemmarna, stå för en växande del..
– Staten vältrar över kostnaden på parterna, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Det är djupt oroande, omställningskedjan kommer inte att hålla.
Mats Essemyr ser redan tecken på att omställningsförmågan på den svenska arbetsmarknaden är skadad. Tidigare blev ”kärngruppen” på arbetsmarknaden – de som har utbildning och fast anställning – sällan arbetslös någon längre tid, men nu växer långtidsarbetslösheten även i den gruppen.
Ett annat problem är att människor med lång utbildning tvingas ta första bästa jobb, också okvalificerade arbeten, för att försörja sig, varvid en dyr utbildning går till spillo.
– Att höja den högsta dagersättningen i a-kassan från 680 kronor till 910 kronor, som Socialdemokraterna vill, kostar tre och en halv miljard kronor, säger Anna Kinberg Batra, gruppledare för Moderaterna i riksdagen. Vi har prioriterat annat: nya jobb, utbildning och forskning.
– S-reformen kommer också att få negativ effekt på sysselsättningen. 50 000 färre skulle vara i arbete med en sådan höjning av a-kassan, hävdar Anna Kinberg Batra.
Anna Kinberg Batra välkomnar samtidigt fackförbundens inkomstförsäkringar, som i de flesta fall fyller ut dagpenningen från a-kassan (och eventuell ersättning från omställningsavtal) så att den totala ersättningen blir 80 procent.
Ologiskt, anser riksdagsledamoten Ylva Johansson (S).
– Anna Kinberg Batra anser att bra ersättning till arbetslösa motverkar jobbsökande och höjer arbetslösheten. Då borde hon inte gilla fackens inkomstförsäkringar, det går inte ihop. I själva verket är det bara statlig ersättning hon inte gillar.
Enligt Ylva Johansson är de undersökningar som säger att hög arbetslöshetsersättning höjer arbetslösheten gjorda i länder med andra förutsättningar och inte rättvisande för den svenska arbetsmarknaden med dess ganska goda omställningsförmåga.
– Men dålig a-kassa minskar den förmågan, tillägger Ylva Johansson. Om arbetslösa åker ut i kylan blir enskilda anställda, och de fackliga företrädare som förhandlar om turordningslistor, negativa till strukturomvandling.