Starka får nystartsjobb

Nystartsjobben kostar nästan sju miljarder. De går till de långtidsarbetslösa som har bäst chanser att få jobb. Därmed minskar chansen för dem som har sämst utgångsläge från början. Det är raka motsatsen till hur det är tänkt.

Det framgår av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport.

Subventionerade jobb är den dyraste satsningen i regeringens arbetsmarknadspolitik. I år beräknas bidragen till löner kosta 23 miljarder. Tio miljarder går till långtidsarbetslösa. Av den summan går två tredjedelar till nystartsjobb åt de arbetslösa som har bäst chanser att få jobb ändå, utan statliga bidrag till lönen.

– Verkligheten är den omvända jämfört med vad vi vill ha, säger LO-utredaren Linda Grape.

Nystartsjobben skiljer sig från alla andra jobb med bidrag till lönen på en avgörande punkt. Arbetsförmedlingen har inget att säga till om, utan ska bara se till att arbetsgivaren får skattepengar i bidrag till lönen.

Den arbetslösa och arbetsgivaren gör upp om nystartsjobbet på egen hand.

Så sent som i mars kom en statlig utredning som vill sätta stopp för den här ordningen. Förslaget innebär att nystartsjobben ska prövas mot arbetsmarknaden – precis som alla andra jobb med bidrag till lönerna.

– Jag tycker att man borde överväga det förslaget. Det är vettigt med omfattande lönesubventioner. De behövs därför att vi har stora grupper som står långt från arbetsmarknaden, men det är väldigt viktigt att stöden har bra träffsäkerhet, anser Linda Grape.

Men det är det minst träffsäkra stödet, nystartsjobben, som ökar mest. De olika bidragen till löner åt funktionshindrade kostar drygt 13 miljarder. Den summan beräknas vara oförändrad under de närmaste fem åren.

Däremot ökar subventionerna till lönerna för långtidsarbetslösa – och allra mest ökar nystartsjobben. Från sex miljarder 2013 till nästan nio miljarder 2018. Antalet personer med nystartsjobb ökar med 18 000 till 60 000 under samma period.

Det betyder inte att statens miljarder har skapat 60 000 nya jobb 2018. 1 000 nya nystartsjobb betyder att 630 vanliga jobb utan bidrag till lönen går upp i rök. Det kallas för undanträngningseffekten. Den beräknas till 63 procent för nystartsjobb.

Det här får man stå ut med, därför att de som blir arbetslösa på grund av nystartsjobben ändå har bra chanser att få nya jobb. Det är det gängse sättet att resonera. Då krävs träffsäkerhet. Det ska vara rätt människor som tränger sig före i kön med hjälp av subventioner.

I arbetsmarknadsrapporten går Arbetsförmedlingen igenom effekterna av 95 000 subventionerade jobb för långtidsarbetslösa. Resultatet blir till slut ett tillskott på 23 000 jobb.

Allra sämst är facit för arbetspraktik, som innebär att en arbetslös får prova på att jobba på en arbetsplats i högst sex månader utan lön. I stället betalar Arbetsförmedlingen aktivitetsstöd.

Runt 20 000 arbetslösa brukar vara ute på praktik varje månad. Resultatet av det är 3 000 förlorade jobb. Praktiken leder inte till jobb. Däremot tränger den undan jobb.

Men praktikplatserna ska vara kvar.

– De ger fortfarande effekt så till vida att de ökar chanserna att få jobb med stöd, uppger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.

Antalet subventionerade jobb ökade från 75 000 till 130 000 mellan 1996 och 2013. I år räknar Arbetsförmedlingen med 139 000 subventionerade jobb – 77 000 till funktionshindrade och 62 000 till långtidsarbetslösa.

På sikt kommer subventionerade jobb till långarbetslösa att gå om jobb med bidrag för funktionshindrade.

Många fackligt aktiva i LO varnar för att bidragsjobben hotar att slå sönder konkurrensen i vissa branscher. Taxi, hotell- och restaurang och detaljhandel är några exempel. Dessutom varnar de för att lönebidrag för funktionshindrade används fel. De hamnar i stressiga jobb och det är inte tal om att anpassa arbetsuppgifterna efter funktionshindret.

Även där vill den statliga utredningen om felaktiga utbetalningar i arbetsmarknadspolitiken ha förändringar. Förslaget är att Arbetsförmedlingen ska kontrollera att lönestöd inte snedvrider konkurrensen i enskilda branscher.