Reklamen ökar fuskrisk
Nystartsjobben ska prövas mot arbetsmarknaden – precis som jobb med lönebidrag.
Arbetsförmedlingens reklam till arbetsgivare om olika sorters lönebidrag skapar risker för fusk och fel.
Arbetsförmedlingen bör tona ner kvantitet och satsa mer på kvalitet. Antalet arbetslösa som Arbetsförmedlingen ska få ut i jobb får inte var det enda målet. Regeringen bör överväga riskerna med kvantitativa mål och att detta inte går före rättssäkerheten i handläggningen.
Regeringens utredare Anne-Marie Qvarfort, tidigare generaldirektör på statens tillsynsorgan för a-kassan, IAF, har överlämnat utredningen ”Det ska vara lätt att göra rätt” till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.
Arbetsförmedlingen fattade 190 000 beslut om lönesubventioner till arbetsgivare 2012. Staten betalade ut nästan 20 miljarder kronor i olika lönebidrag till arbetsgivare förra året. Bidragen till fas 3-anordnare kostade 1,4 miljarder och kompletterande aktörer, som jobbcoacher, kostade ytterligare 1,4 miljarder.
Trots de stora summorna ställer regering och riksdag tydligare krav på arbetslösa än på arbetsgivare och anordnare.
– Man är otydlig om vilka regler som gäller för arbetsgivare, säger Anne-Marie Qvarfort och tillägger att det finns ett undantag, nämligen nystartsjobben.
Vilket fusk och vilka fel som kostar mest, arbetslösas eller arbetsgivares, har utredningen inte försökt sig på att beräkna.
– Det ingår inte i vårt uppdrag.
Förra året krävde Arbetsförmedlingen tillbaka drygt 73 miljoner kronor – pengar som betalats ut på felaktiga grunder. Hur stort mörkertalet är, det vill säga felaktiga utbetalningar som inte upptäcks, går det bara att gissa om. Utredningen försöker inte räkna ut någon summa.
– Det viktiga är att analysera riskerna, sätta in åtgärder och bygga strukturer för att motverka felaktiga utbetalningar. Min poäng är att det behövs en mer samlad kontrollverksamhet. Där lämnar vi förslag på förbättringar, säger Anne-Marie Qvarfort.
Hon vill se förändringar både i regeringen och på Arbetsförmedlingen. Regeringen ska se till att det blir enhetliga villkor för utbetalningar till arbetsgivare och anordnare. Arbetsförmedlingen ska förbättra sin kontroll. Det ska bli tydligt var ansvaret för kontrollen ligger. Det är det inte i dag.
Det var 2007 som Arbetsförmedlingens fick regeringens uppdrag att börja anlita kompletterande aktörer. 2008 anlitades 34 aktörer. 2013 hade antalet ökat till 1 100.
Ändå har Arbetsförmedlingen inte tillräckliga rutiner för att kontrollera att de kompletterande aktörerna verkligen levererar vad de har utlovat. Därmed finns det risk för att till exempel en jobbcoach som inte levererar får ersättning på felaktiga grunder.
Reglerna är krångliga. En jobbcoach och en fas 3-anordnare omfattas inte av samma regler. Krånglet ökar risken för oavsiktliga fel både på Arbetsförmedlingen och hos arbetsgivaren.
Till detta kommer avsiktliga fel. Ett exempel ur utredningen är ideella föreningar som startar, får stöd från Arbetsförmedlingen, upphör med verksamheten och fortsätter att ta emot stöd.
Ett annat exempel är arbetsgivarstöd till lönerna. Det finns arbetsgivare som bara har anställda med statligt bidrag till lönen. De anställda åker ut när bidragstiden tar slut och ersätts av nya arbetslösa med rätt till bidrag. Fusket är mest utbrett med nystartsjobb.
Staten gjorde 115 000 utbetalningar av bidrag till nystartsjobb med löner på minst
30 000 kronor mellan 2011 och 2013. 27 000 utbetalningar gällde löner över 50 000 kronor. Det är långt över nivåerna i kollektivavtalen.
De höga lönerna beror på antingen på att arbetsgivaren betalar bra eller på att bidraget från staten ökar i takt med lönen. Det finns inget tak. Därmed lönar det sig att uppge en hög lön.
Utredningen vill införa ett bidragstak för nystartsjobben. Alla andra bidrag till lönerna är försedda med tak. För lönebidrag till funktionshindrade är taket 16 700 kronor.
Miljardrullningen och de otydliga reglerna skapar risker för korruption. Mindre nogräknade arbetsförmedlare kan ta betalt för att skicka över arbetslösa med bidrag till arbetsgivare eller anordnare.
Utredningen anser att Arbetsförmedlingen har underskattat de riskerna.
Räknesnurran kvar
”Vi hjälper dig att sänka dina lönekostnader”. Arbetsförmedlingens reklam om olika sorters lönebidrag är numera borta från hemsidan.
Däremot är räknesnurran kvar. Där kan en arbetsgivare räkna ut det statliga bidraget för att anställa en långtidsarbetslös eller funktionshindrad.
”Vi tar till oss av synpunkterna i utredningen”, säger presschefen Patrik Svensson. Om det innebär att Arbetsförmedlingen ska ta bort räknesnurran är inte klart än.