Gravid? Ful? Det kan kosta dig jobbet

I Kina är kön och utseende av största vikt redan vid anställningsintervjun. Könsdiskrimineringen fortsätter när en ­kvinna som får jobb tvingas skriva avtal om att inte bli gravid. För första ­gången har dock en diskriminerad kvinna fått rätt i domstol.

Då ett kinesiskt universitet nyligen undersökte en miljon jobbannonser, innehöll över tio procent krav på den sökandes kön. I de fall då män efterlystes, söktes äldre och mer erfaren personal. Medan de arbetsgivare som sökte kvinnor, oftast letade efter ”långa och attraktiva” arbetare yngre än 25 år.

Utseendet är centralt för att som kvinna få sitt första jobb i Kina. Det har bland annat Yu Shan, 26 år gammal från Peking, erfarit:

– Många arbeten avstår jag från att söka över huvud taget, eftersom jag inte vill bli besviken. Jag är kort och har små ögon, vilket inte lämpar sig för serviceyrken, säger hon och visar upp sitt cv.

På varje kinesiskt cv finns en bild. Yu Shan berättar att jobbansökningar utan foto ignoreras. Detta fenomen har fått antalet plastikoperationer att skjuta i höjden, särskilt när det gäller att göra näsan rakare eller lägga ett snitt i övre ögonlocken, för att få så kal­lade ”dubbla ögonlock”.

Kraven stannar dock inte där. Då Yu Shan sökte jobb på ett utländskt reklamföretag, blev hon tillfrågad om hon var gift, samt när hon planerade att skaffa barn:

– Många arbetsgivare vill inte veta av kvinnor som går i giftastankar, eller nyligen har gift sig men ännu inte skaffat barn, säger Yu Shan.

Kinas arbetslagar ger kvinnor rätt till 14 veckors betald mammaledighet. Landets konstitution gör gällande att alla invånare är likvärdiga, och att det är olagligt med könsdiskriminering inom alla områden – inklusive arbetsmarknaden. Men utan fristående fackföreningar och med svaga kvinno­organisationer är verkligheten en annan.

En undersökning från Peking university visade 2009 att en fjärde­del av alla kvinnor har nekats jobb på grund av sitt kön. Av de 3 000 tillfrågade hade dessutom 25 tvingats till klausuler i sina anställningskontrakt, med förbud att gifta sig eller bli gravid inom en viss tidsperiod. 20 procent uppgav att graviditet resulterade i lönesänkning, och 11 procent hade helt förlorat sitt jobb efter graviditeten.

När Kina var en utpräglad planekonomi ingick cirka 90 procent av kvinnorna i landets arbetsstyrka. Men när Kinas statliga jätteföretag gick under kniven på 1990-talet, förlorade över 40 miljoner kineser sina jobb. Kvinnor var ofta de som fick gå först, och sedan hade svårast att hitta nya jobb.

Dessutom är löneskillnaderna större än någonsin. Många kvinnor finner det därför i dag viktigare med en rik make än med egen karriär.

I januari i år avgjordes dock en banbrytande rättegång, där en kvinna för första gången vann ett fall om arbetsmarknadsdiskriminering. Kvinnan var kvalificerad för jobbet hon sökte, och företaget som uppgav att det endast ville anställa män fick till slut böta 30 000 kronor.

I samband med rättegången sade Geoffrey Crothall vid China labour bulletin i Hongkong:

–  Många kvinnor blir allt tuffare, och accepterar inte längre den systematiska diskriminering som pågått i årtionden. De backas nu i större utsträckning upp av olika organisationer, inte bara då det gäller att inleda rättsfall, utan även i användningen av sociala medier för att skapa debatt.

Joe Olsson