Färre arbetslösa hos Arbetsförmedlingen hittar ett jobb nu än under första halvan av 2000-talet. Det visar en rapport från Anders Harkman, tidigare utredare på Ams, som redovisas av Arbetsförmedlingen.

Förklaringen är i första hand politiska beslut.

75-dagarsregeln för deltidsarbetslösa är ett exempel. När den infördes 2008 var regeringens motivering att sämre a-kassa skulle få deltidsarbetande att söka på jobb på heltid. I stället blev effekten att arbetslösa undviker att söka deltidsjobb. De har inte råd. De får högre ersättning om de är arbetslösa på heltid.

75-dagarsregeln infördes 2008. Den innebär att deltidsarbetslösa får stämpla upp till full tid i 75 dagar. Sedan ska de välja mellan att bli arbetslösa på heltid eller att försöka klara sig på en deltidslön.

Resultatet har blivit att färre tar deltidsjobb och timanställning. De här jobben var tidigare en inkörsport till arbetsmarknaden.

Politiska beslut har också skapat statistiska synvillor. Tidigare bokfördes arbetslösa som fick deltidsjobb eller tillfälliga jobb som att de hade gått från arbetslöshet till arbete. Så är det inte längre för arbetslösa som deltar i Jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga.

Tidigare skrev ungdomar in sig på Arbetsförmedlingen för att få a-kassa. 2007 avskaffades studerandevillkoret. Därmed har antalet studerande som skriver in sig på Arbetsförmedlingen minskat. De får ändå ingen ersättning. Det här var en grupp som tidigare bättrade på Arbetsförmedlingens statistik, eftersom den består av högutbildade ungdomar som har lätt få jobb.

I stället har antalet arbetssökande från utsatta grupper ökat. De har svårt att få jobb.

På en punkt har siffrorna. Det gäller antalet arbetslösa som får jobb med statligt bidrag till lönen. Antalet bidragsjobb ökade med 35 000 mellan första och andra halvan av 2000-talet. I genomsnitt hade 118 000 jobb med bidrag till lönen 2010-2012 jämfört med 83 000 under åren 2003-2005.

Den främsta förklaringen är nystartsjobben, som infördes 2007. Enligt IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tränger 63 procent av nystartsjobben undan vanliga jobb utan statliga bidrag.