Antalet sjukskrivna fortsätter att öka, och med dem utgifterna för sjukpenning. Försäkringskassans budgetunderlag tyder på en snabbare ökning än tidigare prognoser.

Jämfört med prognosen från januari i år räknar Försäkringskassan nu med en kraftigare ökning av sjukpenningkostnaderna 2014 till 2018.

Samtidigt fortsätter kostnaderna för sjukersättning (det som tidigare hette förtidspension) att minska, eftersom förtidspensionärerna blir färre.

Totalt beräknar Försäkringskassan att kostnaderna för sjukförsäkringen blir 0,6 miljarder högre i år än vad kassan trodde i sin förra prognos. 2015 är skillnaden mot januariprognosen en miljard, de följande åren något större.

Att kostnaden för sjukpenningen fortsätter att stiga var väntat: Den har ökat sakta men säkert sedan 2010. 2013 kostade sjukpenningen 2,6 miljarder kronor mer än 2012, en ökning med tolv procent.

Uppgången i sjukpenningkostnader har hela tiden balanserats av sjunkande kostnader för sjukersättning. 2008 skärptes villkoren för att få sjukersättning, och sedan dess är tillströmningen av nya förtidspensionärer mindre än utflödet av förtidspensionärer som går i ålderspension.

För åren 2014 till 2018 betyder detta att de sammanlagda kostnaderna för sjukfrånvaron ökar något i löpande priser, från 76,2 miljarder i år till 77,9 miljarder 2018, enligt det budgetunderlag som Försäkringskassan nu har lämnat till regeringen. Men justerat för inflation beräknas utgifterna minska från 2015 och framåt.

I sin analys av den långsiktiga utvecklingen skriver Försäkringskassan att mycket talar för att sjukförsäkringen ska få en stabilare utveckling den kommande femårsperioden än den hade under 1990-talet och 00-talet.

Men osäkerheten är stor. Historiskt har inflödet av nya sjukfall varierat kraftigt. Och inflödet spelar stor roll för hur den totala sjukfrånvaron utvecklas.

Sedan en tid tillbaka ökar alltså inflödet. Den sjukfrånvaro som överstiger två veckor, men inte sex månader, har ökat med över 40 procent de senaste tre åren.

Försäkringskassan arbetar nu med en analys av den riktigt korta sjukfrånvaron, alltså de två första veckorna, då arbetsgivaren står för sjuklönen. Det kräver ett samarbete med Statistiska centralbyrån, eftersom Försäkringskassan inte själv har uppgifter om sjuklön.

Peje Bengtsson, som arbetar med analyser och prognoser vid Försäkringskassan, tror att en mindre ifrågasättande inställning till sjukskrivning hos såväl läkare som Försäkringskassans handläggare kan vara en del av förklaringen.

– 2010 hade sjukfrånvaron sjunkit så mycket att man tänkte: Nu är det lugnt. Man var inte på tårna längre. Behovet av sjukskrivning ifrågasattes inte på samma sätt som tidigare.