Facket tar hem spelet i AD

Arbetstagare vinner sex av tio fall i ­Arbetsdomstolen. Men när det gäller uppsägningar är förhållandet det omvända. Och både arbetsgivare och fack ifrågasätter om en facklig seger alltid är en seger.

Den långvariga trenden att arbetsgivare vinner flest konflikter i Arbetsdomstolen (AD) är definitivt bruten. För tredje året i rad är det i stället arbetstagarna som segrar i domstolen.

Arbetet har granskat samtliga domar till och med den sista november i år. Och sex av tio fall tar arbetstagare och fackförbund hem. Medan arbetsgivarna vinner tre av tio. Hälften så många med andra ord.

Oftast av alla stämmer Byggnads. Liksom vinner. Förbundet har inte förlorat ett enda fall. Trots att Byggnads långt ifrån är det största förbundet på svensk arbetsmarknad.

– Varken vi eller Sveriges Byggindustrier drar oss för att testa principer. Om det är bra eller dåligt kan man ha delade meningar om, säger Mattias Landgren, chefsjurist på Byggnads.

Han anser att arbetsgivarna blivit mer aggressiva, vilket oftare leder till domstol.

– De går på bred front och slår mot allt. De attackerar principer som parterna tidigare varit överens om.

Han tycker också att det skett en ”juristifiering” av förhandlarna på arbetsgivarsidan. Enligt honom anställs numera enbart jurister som förhandlare hos flera arbetsgivarorganisationer.

– Jag tycker att kärnan i den svenska förhandlingsmodellen bygger på branschkunskap på lokal och central nivå. Och först när det inte löser sig får man koppla in juristerna. Men nu hittar arbetsgivarna lösningar i juridiken.

Tomas Weis, biträdande förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, säger samma sak. Fast tvärtom. Enligt honom kommer 95 procent av alla tvister till dem från Byggnads, trots att de har andra och större motparter.

– Det är självmål att påstå att vi är mer aggressiva. Problemet är att Byggnads vill få hundra procent rätt i juridiken, vilket inte går. Jag är orolig över att förhandlingssystemet inte fungerar när vi får en massa tvister där allt ska benas ut.

Han tar en av de senaste domarna från AD som exempel. Byggnads hade begärt 900 000 kronor i skadestånd eftersom facket ansåg att NCC inte hade informerat om underentreprenörer på flera olika arbetsplatser. Något som ska ske enligt avtal. Strax före huvud­för­handlingen i domstol sänkte facket sitt yrkande till 330 000 kronor.

Byggnads fick rätt i sak av AD.  Skadeståndet landade på 90 000 kronor. Men eftersom domstolen ansåg att facket sjabblat under rättegången fick det stå för de egna rättegångskostnaderna på närmare 360 000 kronor.

Facket fick rätt, men gick back.

– Facket fick samma belopp i AD som det först blev erbjudet i förhandlingar. Jag har svårt att se det som en vinst när man får betala sina egna rättegångskostnader, säger Tomas Weis.

Även Jonas Stenmo, chef för Almegas arbetsrättsenhet, är inne på det spåret. Han har varit med om tvister med andra fackförbund, där resultatet visserligen blivit en facklig seger – men en dyr sådan.

– Det är svårt att avgöra om det är en vinst för arbetstagaren. Facket yrkar alldeles för höga belopp och vi blir tvungna att driva tvisten. Facket kanske vinner en fråga i sak, men arbetsgivaren får ändå ner det man betalar i slutändan.

Den bilden delar dock inte ­Sussanne Lundberg, chef för arbetsrättsenheten på LO-TCO Rättsskydd. Hon kallar i stället domen mot NCC unik.

– Vi har inte ändrat strategi när det gäller skadeståndsbeloppen.

Hon har själv inget svar på varför arbetstagare vinner oftare numera. Däremot anser hon inte att man kan räkna en tredskodom som en seger. Av 50 arbetstagarsegrar i år var 18 sådana domar. En tredskodom blir resultatet när den som blir stämd aldrig dyker upp. Då vinner motparten, i regel den som stämt.

Även om tredskodomarna räknas bort blir slutresultatet fortfarande fler arbetstagarsegrar, men med betydligt mindre övervikt.

Går man in på vilka typer av konflikter det handlar om finns ett mönster.

Arbetstagare vinner framför allt lönetvister, avskedande och bråk om kollektivtal. I diskrimineringsfall är det i år 50/50.

Så finns det en konflikt där arbetsgivaren i stort sett alltid vinner: uppsägningar. Av åtta fall i år som handlat om uppsägningar har arbetsgivare vunnit fem, och i ett fall blev det förlikning. Benar man ut uppsägningar på grund av arbetsbrist vann arbetsgivaren tre av fyra.

– Sådana mål är svåra att driva för oss. Det är arbetsgivaren som bestämmer vilka krav som ska ställas på den som får jobbet om de inte är helt obefogade, säger Sussanne Lundberg på LO-TCO Rättsskydd.

– Och AD är väldigt generös mot arbetsgivarna här och anser att det är fritt fram att ställa nästan vilka krav som helst. Nyligen kom en dom som sa att det är okej att kräva högskoleutbildning för att arbeta vid en pappersmaskin, fortsätter hon.