Foto: Colourbox Bild: Colourbox

Att vara piercad kan betraktas som ett socialmedicinskt funktionshinder.

 

Arbetsförmedlingen klassar var fjärde arbetssökande som funktionshindrad. För 20 år sedan var det en på tio. Ökade krav i arbetslivet gör att fler sållas bort, konstaterar arbetslivsforskare.

Två forskare har intervjua specialister som arbetar med funktionshinderkodning på Arbetsförmedlingen, för att ta reda på vad den kraftiga ökningen av funktionshindersklassningen beror på.

– I dag räcker det inte längre att ha rätt utbildning och erfarenhet för att få ett jobb. Du måste vara flexibel och socialt kompetent, säger Ida Seing, doktorand vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet som genomfört studien tillsammans med Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgsuniversitet.

Ida Seing konstaterar att vem man är som person har blivit lika viktigt och ibland till och med viktigare än vad man faktiskt kan när man söker jobb. Social kompetens och flexibilitet värderas i dag så högt att bristen på egenskaperna kan räcka för att någon ska ses som funktionshindrad.

De som inte är tillräckligt flexibla eller bryter mot sociala normer klassas ibland som socialmedicinskt funktionshindrade av Arbetsförmedlingen. I den kategorin hamnar även missbrukare och personer med kriminell bakgrund men också personer med avvikande utseende, kraftig övervikt och bristande hygien.

Den främsta anledningen till att fler får diagnoser är att ett tuffare klimat på arbetsmarknaden. Det finns allt mindre utrymme för dem som avviker från normen, konstaterar forskarna.

– Alla ska vara högpresterande och de lite enklare jobben som fanns tidigare har försvunnit. Vi lägger ingen skuld på dem som jobbar på Arbetsförmedlingen. De är en kugge i systemet, samhällsutvecklingen och arbetsmarknadspolitiken. Det är snarare så att man förstår varför de klassar fler som funktionshindrade med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut, säger Ida Seing.

Flera av specialisterna på Arbetsförmedlingen uttrycker oro över utvecklingen, som leder till att många som skulle ha setts som normala för tjugo år sedan i dag ses som funktionsnedsatta.

”Om vi puttar bort personer som inte är mainstream, vad får vi kvar? En liten grupp ja–sägare” säger en av dem i studien som publicerats i tidskriften Arbetsliv och arbetsmarknad. En annan konstaterar att ”Det krävs inte mycket tafflighet för att man inte ska vara gångbar på arbetsmarknaden.”

En annan förklaring till att allt fler kodas som funktionshindrade är att Arbetsförmedlingen då kan ge dem stöd i form av lönebidrag och skyddade anställningar.

– Verktygslådan har minskat rejält för arbetsförmedlarna, när det gäller vanliga arbetslösa. I dag handlar det mer om coachning och cv–skrivande än om att utbilda och aktivt hjälpa. Genom att koda fler som funktionshindrade får de en möjlighet att hjälpa fler.

Forskarna konstaterar inte bara att gränserna för vad som ses som normalt i arbetslivet blir allt snävare utan också att synen på arbetslösheten förändrats.

– Arbetslöshet har gjorts till ett individuellt problem. Ansvaret har skjutits över från samhället till individen. Rätten till anställning har omvandlats till en skyldighet att vara anställbar, säger Ida Seing.