Kvinnor tar makt

Xue Ni är en av de kinesiska kvinnor som i dag tar för sig på landets arbetsmarknad.

Jämställdhet är knappast den första tanken när det gäller Kinas arbetsmarknad. Men i landets företagsledningar finns fler kvinnor än män. Och de kvinnliga entreprenörerna är långt fler än i Sverige.

Med utbildning vid Princeton och i Hongkong, representerar Xue Ni en sorts modern kinesisk kvinna. Tillsammans med en partner har hon startat företaget QI Post, ett webbcommunity där rika kineser betalar för att läsa artiklar och diskutera resor, konst och jetsetliv. De två kollegorna basar i dag över nio anställda och dussintals frilansare.

– För mig var det självklart att starta eget. Kinas ekonomi växer fort, och möjligheterna att göra något på egen hand, oberoende av kön, är enorm, säger Xue Ni.

Hon är inte ensam om denna tankegång. Enligt en studie från Mastercard är 29 procent av kinesiska företagsägare kvinnor. Skillnaden är stor mot finansparadiset Hongkong (20) och demokratiska Indien (12). Enligt Tillväxtverket ligger andelen svenska företag som drivs av kvinnor på mellan 23 och 29 procent.

En rapport från Grant Thornton international, där över 6 600 företag i olika branscher undersöktes, visar dessutom att 51 procent av Kinas företagsledningar består av kvinnor. Det är högre än Sveriges 27 procent, och klart högre än de 24 procent kvinnor som tagit sig fram till företagsledningar i hela världen (se tabell härintill).

Att Kinas kvinnor tar för sig i näringslivet har flera anledningar. Landets utbildningssystem bygger strikt på meriter, och eftersom flickorna mognar fortare har de från tidig ålder bättre betyg än pojkarna. En större andel kvinnor än män utbildar sig därför i dag på högskola.

Samtidigt har gamla könsroller försvunnit:

– Efter 35 år av ettbarnspolitik har jag, liksom många av mina vänner, inga syskon. Och som enda barn förväntas vi försörja våra föräldrar då de blir gamla, oavsett om vi är kvinnor eller män, säger Xue Ni.

Varje år rankar företaget Hurun världens rikaste kvinnor. Enligt listan från oktober i fjol var hälften av världens 22 rikaste kvinnor kinesiskor, och Kina innehade fyra av de fem översta platserna. Dessa kvinnor är ofta entreprenörer. De två rikaste har startat egna fastighetsbolag. Rika kinesiskor är ofta också yngre än sina utländska motsvarigheter.

Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd för kvinnorna på den kinesiska arbetsmarknaden.

Det är nästan omöjligt att anmäla en arbetsgivare för diskriminering, även då man får sparken för graviditet. Mammaledigheten är 90 dagar, men pressen får många att återvända till jobbet ännu tidigare. Dessutom är utseendet viktigt då kvinnor söker jobb, och ett bra foto är ett måste i varje cv.

Jämställdheten har heller inte nått Kinas politik, som alltjämt domineras av män i likadana kostymer.

– Politiken är en herrklubb. Befordran sker genom kontakter och vänskap, som skapas vid blöta banketter och i mörka karaoke-rum, säger Xue Ni, vars båda föräldrar är medlemmar i kommunistpartiet.

Kinas högsta politiska instans har sedan Kina grundades 1949 inte haft en enda kvinnlig medlem. Mönstret går igen i landets stora, mäktiga statsägda företag. Det finns över 100, men bara ett av dem har en kvinnlig vd.

Joe Olsson