LO vill att arbetsgivarna helt ska slippa kostnader vid korttidsarbete och att statens insats ska kopplas till taket i a-kassan. Dessutom vill facket att staten ska ge stöd till utbildning vid korttidsarbete.

Det handlar om LO:s remissvar på regeringens förslag till korttidsarbete. LO-styrelsen antog i går en linje som innebär stöd till korttidsarbete, men också kritik av delar av förslaget.

– Vi vill att arbetsgivarna helt ska slippa kostnader för den sänkta arbetstiden. Tanken är att förmå arbetsgivarna i en krissituation att välja korttidsarbete i stället för uppsägningar, säger Thomas Carlén, LO-ekonom och författare till LO:s remissvar.

Parterna i industrin presenterade förra våren ett gemensamt förslag till korttidsarbete för regeringen. Modellen är tänkt att användas i en ekonomisk kris, och innebär att företag ska ha möjlighet att sänka arbetstiden och inkomsten för sina anställda i stället för att säga upp personal. En bärande idé är att inkomsten inte ska sänkas lika mycket som arbetstiden, och där kommer det statliga stödet in.

LO vill att de anställda och staten ska dela på kostnaderna för inkomstminskningen, och att systemet ska vara kopplat till taket i a-kassan.

Med dagens a-kassetak skulle en minskning av arbetstiden med 20 procent medföra att den anställda får 92 procent av sin tidigare lön. Arbetsgivaren betalar då 80 procent av den vanliga lönen, eftersom den anställda arbetar 80 procent av sin vanliga arbetstid. Och det betyder att staten får stå för 12 procent av den aktuella lönen.

Enligt regeringens förslag ska staten betala mindre och de anställda och arbetsgivaren mera av de korttidsarbetandes inkomst.

LO vänder sig mot att det inte finns något statligt stöd till utbildning av dem som går på korttidsarbete. Facket vill att arbetsgivare som ordnar utbildning för dem som omfattas av korttidsarbete ska få statliga subventioner. Och facket vill att den som på egen hand ordnar utbildning på yrkesvux eller något liknande ska få ekonomiskt stöd av staten.

LO vänder sig också mot att förslaget från regeringen inte anpassar regler för sjukpenninggrundande inkomst, pension, livränta och subventionerade anställningar till korttidsarbete. Facket tar även avstånd från att arbetsgivare utan kollektivavtal ska kunna använda korttidsarbete.

Däremot tycker LO att det är bra att det finns stränga regler för när systemet med korttidsarbete kan tas i bruk och att tiden i korttidsarbete är överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Facket håller med regeringen om att arbetsgivare inte ska vara tvungna att ordna utbildning åt dem som går på korttidsarbete.

Bakgrund: Fackets modell för korttidsjobb

Facket resonerar så här när det gäller statens insats och a-kassans tak vid korttidsarbete:

I dag får en genomsnittlig industriarbetare 60 procent av sin lön från a-kassan vid arbetslöshet. Om då ett företag inför korttidsarbete och minskar arbetstiden med 20 procent motsvarar det att 20 procent av de anställda skulle ha förlorat sina jobb. Som arbetslösa sänks deras inkomst med 40 procent. Och detta motsvarar en inkomstminskning med 8 procent på hela gruppen anställda – det är argumentet för att inkomsten ska sänkas med 8 procent vid korttidsarbete som innebär en minskning av arbetstiden med 20 procent. Om arbetstiden sänks med 40 procent sänks de korttidsarbetandes förtjänst med samma resonemang med 16 procent.

Och i båda fallen får staten betala skillnaden mellan ersättningen för den arbetade tiden och sänkningen som motsvarar kollektivets gemensamma lönesänkning vid arbetslöshet.

Om a-kassans tak i stället höjs så att den genomsnittliga industriarbetaren får ut 80 procent vid arbetslöshet blir statens kostnad högre vid korttidsarbete och den anställda får en större andel av sin gamla lön.