Tuffare krav på arbetslösa
Arbetsförmedlingen ska intensifiera arbetet med arbetslösa som lever på socialbidrag.
A-kassa eller socialbidrag spelar ingen roll. Arbetsförmedlingen ska hålla koll på hur aktivt de arbetslösa söker jobb ”oavsett ersättningsform”. Det skriver regeringen i regleringsbrevet, styrdokumentet för Arbetsförmedlingen under 2013.
Oscar Ernerot, LO:s ombudsman för arbetsmarknadsfrågor, ser direktivet som ett avsteg från tidigare principer.
– Arbetsmarknadspolitik och a-kassa är en sak. Försörjningsstöd är något helt annat. Det är samhällets yttersta skyddsnät. Det ska inte i första hand kopplas ihop med arbetsmarknadspolitiken, anser han.
Regeringens krav på Arbetsförmedlingen är nytt för i år. Det ser ut som en anpassning till verkligheten. Allt färre arbetslösa får a-kassa och allt fler hänvisas till att ansöka om försörjningsstöd (socialbidrag).
Tydligast blir detta i fas 3. Bara de som tidigare hade a-kassa får ersättning från staten i form av aktivitetsstöd. Resten är hänvisade till att ansöka om socialbidrag.
Oscar Ernerot trodde tidigare att det där berodde på ett misstag. Han har ändrat uppfattning.
– Det är en medveten strategi att folk ska bli utförsäkrade. Regeringen måste ha insett vilka konsekvenser det skulle leda till, anser han.
Bara 37 procent av alla arbetslösa fick a-kassa i september förra året. Det är den senaste statistiken.
122 000 arbetslösa fick socialbidrag 2011. Det är nästan hälften av alla med socialbidrag. Ytterligare en fjärdedel fick socialbidrag därför att de inte kunde överleva på sitt aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Totalt kostade socialbidragen 10,3 miljarder 2011.
Samma år delade 286 000 arbetslösa på 13,1 miljarder i ersättning från a-kassan.
Regeringen har lagt ett förslag om att folk med socialbidrag ska få behålla en del av bidraget, även om de börjar få inkomster av ett jobb. I samma förslag skärps kraven på att de som får socialbidrag också ska söka jobb.
Nu undersöker Statskontoret, på regeringens uppdrag, hur kommunerna använder rätten att dra in eller minska socialbidraget för arbetsföra personer som inte söker jobb. Resultatet ska redovisas i april.
I första hand är det kommunerna som tar hand om de arbetslösa med socialbidrag. Under 90-talskrisen öppnade kommunerna egna ”arbetsförmedlingar”. Drivkraften var, och är, att minska utgifterna för socialbidrag.
Kommunernas arbetsmarknadsinsatser kostar tre miljarder om året. 4 600 anställda jobbar på kommunernas arbetsmarknadsenheter. De lär ha jobb även i framtiden, trots de nya direktiven till Arbetsförmedlingen.
– Hittills har arbetsmarknadsenheterna inte haft någon brist på jobb. De fungerar som ett komplement till Arbetsförmedlingen. Så länge vi inte får någon mer samlad organisation kommer arbetsmarknadsenheterna att finnas kvar. Det kommer att finnas människor som behöver både insatser från socialtjänsten och arbetsmarknadsinsatser, säger Tor Hatlevoll, som arbetar med arbetsmarknadsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Han hoppas att det nya direktivet till Arbetsförmedlingen innebär ett steg i rätt riktning, så att fler arbetslösa får del av Arbetsförmedlingens olika stöd. Hittills har många av ”kommunernas arbetslösa” hamnat vid sidan av.
– Förhoppningsvis blir samarbetet bättre mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna så att inte människor ramlar ur systemet lika lätt. I dag kan det räcka med att inte dyka på ett möte för att bli avregistrerad från Arbetsförmedlingen, säger Tor Hatlevoll.