Fler tvingas till tiggeri och stöld

Aldrig förr har så många fall av människohandel för tvångsarbete, tiggeri eller organiserade stölder polisanmälts. De har gått om anmälningarna om människohandel för sexuella ändamål med råge. Men få fälls i domstol.

Under 2011 polisanmäldes 63 fall som rör människohandel för andra ändamål än sexuella, till exempel tvångsarbete och tiggeri. Det är elva fler än året innan. Och flest hittills.

De allra färskaste siffrorna sträcker sig fram till och med september 2012. Under den perioden polisanmäldes 13 fall av människohandel för sexuella ändamål. Och 34 för andra ändamål.

Så utvecklingen håller i sig, konstaterar Kajsa Wahlberg, kommissarie vid Rikspolisstyrelsen som tagit fram en lägesrapport om männi­skohandel i Sverige.

– Det är ett fenomen vi ser i hela Europa, att människohandel för tvångsarbete och tiggeri ökar mer än för sexuella ändamål. Man hittar alla möjliga sätt att utnyttja männi­skor på, säger hon.

Det går i dag inte att särskilja de olika delarna i människohandel för andra ändamål än sexuella. Tvångsarbete, tiggeri, organisera­de stölder och organhandel klumpas ihop till en och samma katego­ri. Men från och med i år ska Brottsförebyggande rådet koda de olika delarna för sig.

Enligt den information som kommit till polisen är tveksamma arbetsförhållanden vanligast inom branscher som bygg, städ, hotell och restauranger, snöskottning och biltvättar.

Få anmälningar leder dock så långt som till åtal och dom.

När det gäller påtvingat tiggeri finns en handfull domar under brottsrubriken tvångsarbete.

Inom övriga ”yrken” finns bara en fällande dom om människohandel för tvångsarbete. Den kom förra år­et och handlade om två bulgaris­ka medborgare som tvingade hit bärplockare. Förutom usla villkor och förhållanden förekom det misshandel, hot om våld och hot om prostitution. Paret dömdes till tio månaders fängelse och tio års utvisning.

Enligt Kajsa Wahlberg måste hela rättskedjan utbildas mer för att nå fler fällande domar.

– Domare går ju inte utbildningar i det här. För dem är människohandel fortfarande Lilja 4-ever. De har svårt att förstå att människor gör som de blir tillsagda under hot eller skuldsättning.

Hon säger också att det är svårt att bevisa brott. Brottsoffer ändrar ofta sina historier om det går så långt som till domstol. Och exakt hur låga lönerna ska vara – eller hur många timmar som ska jobbas – för att det ska anses vara tvång är inte helt klart.

Klart enligt rapporten är i alla fall att när det gäller alla former av människohandel kommer såväl gärningspersoner som offer från länder med utbredd fattigdom, stor arbetslöshet, avsaknad av sociala skyddsnät och där diskriminering av kvinnor och minoriteter är vanligt. Och att de drabbade känner sig tvingade att ta erbjudanden trots riskerna det medför.