Branscher avgör ödet för jobbpakt
LO ser ljust på en jobbpakt och vill fortsätta samtalen med regeringen och arbetsgivarna. Men om det blir några nya jobb eller inte avgör parterna i varje bransch – och där går det trögt.
När LO:s styrelse samlades i måndags fanns inget skriftligt material om hur en jobbpakt kan komma att se ut. Styrelsens enda underlag var muntliga redogörelser för LO:s diskussioner med regeringen och arbetsgivarna. Styrelsen fattade ändå ett ”principbeslut” om att LO ska gå vidare, uppmuntrad av att finansminister Anders Borg nyligen gått med på att ta bort de differentierade avgifterna till a-kassan.
– Men LO och Svenskt Näringsliv anställer inte folk, säger Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet. Det stora jobbet görs ute i branscherna.
Avgörande för om jobbpakten ska lyckas är alltså att fack och arbetsgivare i varje bransch hittar sätt att anställa ungdomar med en kombination av arbete och utbildning. Samtal pågår i en rad branscher, och det är svårt att överblicka dem.
– Men ska jag sammanfatta, så går det trögt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Jag upplever att arbetsgivarna är rädda att ta på sig ansvar; att binda sig för att ta in folk.
LO-förbunden har mycket olika förutsättningar. Några av dem – IF Metall, Handels och Kommunal – har redan avtal som passar in i en jobbpakt. IF Metalls lösning har tjänat som förebild: Den anställde får 75 procent av kollektivavtalets lön, och ägnar 25 procent av arbetstiden åt utbildning.
– I våras slöt vi en snarlik överenskommelse om yrkespraktik inom detaljhandeln, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström. Den är vårt bidrag till jobbpakten; den stämmer med vad regeringen tänkt sig.
– Vårt krav på regeringen, som vi och Svensk Handel har fört fram i samtalen med Anders Borg, är att staten hjälper till att betala handledare på arbetsplatserna. Utan handledarstöd får det här inte någon stor omfattning.
I andra branscher finns sedan länge avtal som reglerar vilken lön och handledning elever från gymnasiets yrkesprogram ska ha när de är ute på arbetsplatserna som lärlingar eller praktikanter. Det gäller till exempel byggbranschen och sjöfarten. Hur de utbildningsmodellerna ska kopplas till jobbpakten är inte klart. Torbjörn Johansson nämner handledarstöd och lönebidrag som tänkbara sätt att öka antalet lärlingsplatser (som har minskat i både byggbranschen och sjöfarten).
På en rad områden har LO-förbunden nätt och jämt börjat tala med arbetsgivarna och finansdepartementet om yrkespraktik inom jobbpaktens ram. I flera fall är samtal inbokade i december.
– Vi ska tala med energiarbetsgivarna före jul, säger Jan Rudén, förbundsordförande i Seko. Därutöver står det i vårt kollektivavtal för statligt anställda att frågan ska diskuteras. Men var det landar vet vi inte, vi har inte kommit på djupet med någon arbetsgivare.
Transport vill över huvud taget inte vara med i någon jobbpakt. I transportnäringen pressas löner och arbetstider av företag med falska f-skattesedlar och bemanningsanställda från låglöneländer. Så länge regeringen låter det ske går Transport inte med på lägre lön för ungdomar.
– Vi löser inte problemen för en bransch som plågas av social dumping med ytterligare social dumping, säger förbundsordföranden Lars Lindgren.
För jobbpaktens framtid är Transports inställning inget problem, enligt LO. Alla behöver inte vara med.
– Ungdomar som kommer från yrkesgymnasierna med lastbilskörkort kör ju lika fort som andra förare, säger Torbjörn Johansson. För dem är mer yrkespraktik inte relevant. Jobbpakten ska bygga på meningsfull utbildning.
Att regeringen lovat slopa de differentierade a-kasseavgifterna är viktigt för LO:s just nu ljusa syn på jobbpakten. Om den del av a-kasseavgiften som är kopplad till arbetslösheten i respektive kassa försvinner blir medlemskapet billigare – och då kan LO-förbunden förhoppningsvis rekrytera tillbaka en del av de medlemmar de har tappat. Men ska det bli någon jobbpakt är det bråttom, till våren eller sommaren bör den vara på plats.
– Vi vill ha det här klart i god tid före valet, säger Torbjörn Johansson. Att föra samtal med regeringen om jobbpakten när valet närmar sig vore ett jättebekymmer för oss.