Den svenska bolagsskatten inbringar i dag cirka 100 miljarder kronor och är därmed en viktig finansieringskälla av offentlig välfärd. Det är viktigt att den svenska bolagsskattesatsen ligger i nivå med ­jämförbara länder. Ligger vi för högt kan det utgöra ett hinder för investeringar. Ligger vi för lågt kan det bidra till oönskad internationell skattekonkurrens där länderna tävlar med varandra om att ha lägst bolagsskatt. Till slut skulle bolagsskatten kunna vara avskaffad. Alla länder har då förlorat miljardbelopp i skatte­intäkter och inte vunnit något i inter­nationell konkurrens.

Den svenska bolagsskattesatsen är nu 26,3 procent. I genomsnitt ligger industriländernas bolagsskattesats på 29 procent (BNP-vägt exklusive USA:s, som ligger på 39 procent). Därför behöver den svenska bolagsskattesatsen inte sänkas av konkurrensskäl. Tvärtom skulle en skattesänkning kunna ses som illojal konkurrens, framförallt som den svenska ekonomin nu går bättre än de flesta industriländers. Därför är LO emot sänkt bolagsskatt.

Det är välkommet att Henrik von Sydow är intresserad av att stimulera investeringar och sysselsättning. Men som vanligt kan han tyvärr i likhet med regeringen inte komma på något bättre sätt än att sänka någon skatt och nu är det bolagsskattens tur. Hade von Sydow närmare studerat OECD:s utvärdering av tillväxtbefrämjande skattereformer, skulle han ha funnit att en sänkt bolagsskatt ger små effekter på kort sikt och att dessa efter 5–10 år fortfarande är begränsade och som bäst väntas uppgå till halva skattesänkningen.

Anders Borg har talat om en sänkning i storleksordningen 6 miljarder kronor. Detta innebär att företagens vinster efter skatt skulle öka med 6 miljarder kronor. Det som inte går till investeringar tillfaller aktieägarna. Enligt OECD skulle under de första åren det mesta tillfalla aktieägarna. Efter 5–10 år skulle endast 3 av dessa 6 miljarder kunna gå till investeringar, men de övriga 3 miljarderna skulle fortfarande tillfalla aktieägarna.

I dag är vinstläget i svenskt näringsliv relativt gott och utgör inget hinder för ­investeringar. Hindret för högre syssel­sättning är i stället en otillräcklig efterfrågan. Därför är det viktigt att det utrymme som finns i den offentliga budgeten används till att stimulera efterfrågan i ekonomin.

LO:s linje är därför i stället att pengarna ska satsas på offentlig verksamhet, investeringar och transfereringar. Då kommer alla de 6 miljarderna att gå till önskade områden i stället för att till stor del tillfalla välbeställda grupper. Samtidigt stimuleras sysselsättningen. Därför är LO emot sänkt bolagsskatt.

Mats Morin
LO-ekonom