Bobidrag allt mer sällsynt

Allt färre hushåll får bostadsbidrag. Trots hög ­arbetslöshet fortsätter antalet att minska. Bakom utvecklingen ­ligger en ­inkomstgräns som inte rubbats på 15 år.

Bostadsbidraget är den del av det sociala skyddsnätet som genomgått den kraftigaste försvagningen, hävdar Anders Lindbom, professor i statsvetenskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

– Under Göran Perssons tid ansågs bostadsbidraget ha blivit för dyrt, och det reformerades för att spara 2,3 miljarder kronor. Reformen gjorde att antalet hushåll som fick bostadsbidrag sjönk dramatiskt under slutet av 90-talet. Sedan har det fortsatt att sjunka, eftersom politikerna har låtit inkomstgränserna stå och stampa, säger han.

Anders Lindbom ser flera förklaringar till politikerna agerande, eller snarare bristen därpå.

– Till viss del beror det på omedvetenhet. Samtal jag fört med ansvariga politiker från båda blocken tyder på att de ofta inte känner till hur bostadsbidragen har urholkats. Sedan har de oförändrade inkomstgränserna varit ett praktiskt sätt att smygspara, säger Anders Lindbom.

Dessutom finns det enligt honom en ideologisk bakgrund i att Soci­al­demokraterna framhåller generella välfärdssystem framför selektiva, behovsprövade bidrag.

– I det här fallet anser jag att den hållningen är feltänkt. Bekymret när man låter bostadsbidraget tappa i värde är att människor i stället blir beroende av socialbidrag, vilket är ett mycket sämre system, säger Anders Lindbom och pekar på inlåsningseffekterna som uppstår eftersom socialbidraget trappas av krona för krona när inkomsten ökar.

Cecilia Enström Öst, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, ser också en annan orsak till att färre får bostadsbidrag.

– Många unga vågar inte ­ansöka. Bidragen beviljas preliminärt och individen får uppskatta sin inkomst för resten av året. Men många låginkomsttagare har tillfälliga arbeten. De kan gå utan jobb under våren för att sedan få jobb under sommaren och hösten och på den korta tiden tjäna in så mycket att de måste betala tillbaka, säger hon.

Tidigare var bidragstagarna skyldiga att meddela när de fick förändrad inkomst, men de blev inte betalningsskyldiga för kalendermånaderna innan dess.

Enligt forskarna har bostadsbidrag kommit att bli ett stöd som nästan uteslutande går till ensamföräldrar i hyresrätt. Ytbegränsningar har gjort att personer som bor i villa har svårt att få bidraget. Dessutom infördes nya beräkningsmodeller för sammanboende, vilket inneburit att dessa numera sällan får bostadsbidrag.

– Makar med barn måste vara extremt fattiga. Förändringen in­nebar att det inte längre är den gemensamma inkomsten, utan inkomsterna i förhållande till varandra som avgör. Motivet var att systemet inte skulle bidra till att en av makarna väljer att stanna hemma, men det är osäkert om det är ett problem i dessa inkomstlägen, säger Cecilia Enström Öst.

Hon hävdar att förändringen har fått negativa konsekvenser.

– Vi har sett tecken på ökad trång­boddhet inom dessa grupper, säger Cecilia Enström Öst.

Statsvetaren Anders Lindbom hävdar att det därutöver finns mer långtgående effekter.

– Urholkningen av bostadsbidraget har påverkat barnfattigdomen negativt. En rimlig ambition vore att återställa bidragets reella köpkraft från det tidiga 1990-talet, säger han.