Den 27 april hålls en tyst minut för att hedra de arbetstagare som dött i arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.

Att arbetsmiljön uppmärksammas är bra och viktigt. Målet är att alla på arbetsmarknaden ska ha en bra insikt i arbetsmiljöfrågorna och ett aktivt förhållningssätt för att minimera både olycksfall och sjukdom.

Utvecklingen i Sverige går i rätt riktning – och har gjort det under lång tid. Sakta minskar både olycksfall och sjukdomar kopplade till arbetet genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Går man tillbaka så långt som till mitten av 50-talet så hade vi då 450 dödsolyckor per år. 1980 hade siffran sjunkit till 123 dödsolyckor och 2011 omkom 61 arbetstagare i arbetsplatsolyckor. Det innebär att antalet dödsfall har minskat med nästan 90 % samtidigt som antalet sysselsatta har ökat med 850 000 personer.

Även arbetsolycksfallen minskar. De har gått från drygt 107 000 år 1980 till under 27 000 trettio år senare. Arbetssjukdomar visar motsvarande trend och har fallit från mer än 21 600 fall år 1980 till knappt 9 000 år 2010 trots att vi idag har mer än 270 000 fler sysselsatta.

Många av dessa sjukdomsfall hänför sig till tidigare brister i arbetsmiljön. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket (”Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige – arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige”) dör fortfarande runt 1000 människor om året i cancer, lung-, hjärt-och kärlsjukdomar som kan ha samband med deras arbetsmiljö.

Detta är sjukdomar som utvecklas under lång tid och enligt Arbetsmiljöverkets forskare är det först nu vi kan börja skönja den nedgång i asbestos och lungcancer som blev resultatet av de förebyggande åtgärder som påbörjades på 60- och 70-talen.

Trots dagens rigorösa regler kring asbesthantering fortsätter alltså asbesten att orsaka dödsfall på grund av tidigare exponeringar. Det understryker vikten av att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön, identifiera nya riskfaktorer och ständigt verka för ett säkert förhållningssätt

Även om utvecklingen varit positiv under ett antal år gäller det att fortsatt sätta höga mål, öka insikten och förbättra beteendet hos alla. 61 familjer förlorade en nära anhörig 2011. Det är något vi aldrig får acceptera utan vårt mål måste vara att arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar är betydligt lägre 2020 än nuvarande nivåer. Det är absolut möjligt att upprätthålla en fortsatt minskning av dem som far illa i arbetet. Sverige har visserligen kommit långt i flera avseenden, men det finns mycket inspiration att hämta från andra länder som också har ett starkt fokus på arbetsmiljöfrågor.

Därför är det viktigt att vi fortsätter lägga starkt fokus på arbetsmiljöfrågorna så att den positiva utveckling vi sett sedan femtiotalet kan fortsätta. Vi vet att det går att förändra beteenden och riskmiljöer.

En av de viktigaste delarna i att skapa bättre arbetsmiljö är att utbilda i riskhantering och säkerhetsbedömning. Inom till exempel byggbranschen har man satsat stort på ett ökat riskmedvetande och att nå ut med information även till utländsk arbetskraft. Det är viktigt att alla arbetstagare och företag känner till och följer gällande regler.

Till stor del handlar arbetsmiljöarbetet idag om att förändra beteenden och attityder. Aldrig så avancerade säkerhetslösningar blir verkningslösa om de inte används på rätt sätt.

Vi måste hela tiden arbeta förebyggande och öka medvetenheten om hur viktigt det är att tänka på en säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att skapa säkra och trygga arbetsmiljöer men för att lyckas pressa ned antalet arbetsrelaterade skador, sjukdomar och dödsfall krävs en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud.

Därför behöver vi bli ännu bättre på att lyfta den allmänna medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse och göra detta till en än mer prioriterad fråga. Mycket talar för att vi i framtiden kommer att behöva arbeta längre upp i åren. Det är ytterligare en faktor som visar att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är en viktig samhällsfråga som berör oss alla.

Maria Hagberg Forss
ansvarig för arbetsmiljöfrågor, Industriarbetsgivarna

Margareta Jernelöv
arbetsmiljörådgivare, Skogsindustrierna

Rickard Lindberg
ansvarig för arbetsmiljöfrågor, EIO

Bodil Mellblom
ansvarig för arbetsmiljöfrågor, Svenskt Näringsliv

Björn Samuelsson
Professor, arbetsmiljöansvarig Sv Byggindustrier

 

Fakta: Arbetsmiljöverkets statistik om arbetsrelaterade dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar.

Arbetsmiljöverkets statistik över dödsolyckor i arbetet och arbetsolyckor visar att det svenska arbetsmiljöarbetet varit framgångsrikt.

När det gäller statistik för dödsfall finns uppgifter sammanställda från 1955 och framåt. För arbetsolyckor och arbetssjukdomar finns jämförbara uppgifter från 1980 och framåt. Statistiken visar en tydlig nedåtgående trend.

Samtidigt har antalet sysselsatta i åldern 16-64 år ökat med 762 000 personer mellan 1965 till 2010.