Klasskillnader i livslängd växer trots längre liv

Svenskarna lever längre och friskare liv, och borde alltså kunna arbeta längre. Men förbättringen har inte kommit alla till del. De sociala skillnaderna i livslängd har till och med ökat.

Då vi lever längre behöver vi arbeta fler år för att tillräckliga pensioner, den matematiken är nog de flesta överens om. Den statliga Pensionsåldersutredningen, som lämnar sitt första betänkande i dag, torsdag, finner också att de grundläggande förutsättningarna att jobba längre är goda:

• Andelen i åldern 55 – 74 år som har god eller mycket god hälsa har ökat från 57 procent 1980 till 64 procent 2004.

• De äldre blir allt smartare – de presterar bättre och bättre i tester som mäter kognitiv förmåga. Utredningen tror att det förklaras av ökad utbildning, bättre levnadsförhållanden och ökad intellektuell stimulans.

• De äldre har bättre utbildning i dag än tidigare. Bland kvinnor har andelen med låg utbildning sjunkit från 64 procent 1985 till bara 25 procent 2010. För män är minskningen lite blygsammare, från 57 till 30 procent.

• Normerna kring pensionsåldern har börjat mjukas upp. Andelen äldre som vill arbeta efter 65 har fördubblats på tio år. Sedan åldersgränsen i lagen om anställningsskydd höjdes från 65 till 67 år 2002 har sysselsättningsgraden bland personer 65 år och äldre ökat.

Men allt detta är genomsnittliga förbättringar. De har inte kommit alla till del. Såväl svenska som nordiska studier visar att de sociala skillnaderna i livslängd till och med har ökat sedan 1970-talet. Vid 30 års ålder har personer med eftergymnasial utbildning i genomsnitt drygt 5 år längre återstående liv att se fram emot än personer med enbart förgymnasial utbildning.

Vad de ökade skillnaderna beror på är omdiskuterat. Exempelvis konstaterar Världshälsoorganisationen WHO:s kommission att såväl anställningsvillkor som arbetets karaktär påverkar hälsan. De som har tillfälliga anställningar dör alltså tidigare än de som har fasta jobb.

Utbildningsnivå, anställningsform, arbetsuppgifter och livsstil hänger samman i komplicerade mönster. Därför är det svårt att reda ut vilka enskilda faktorer som betyder mest. Men klart är att de som har tunga, slitsamma jobb har sämre hälsa, och därmed sämre förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna.

Politiska beslut som siktar till högre faktisk pensionsålder kan bara få bred acceptans om förbättringarna i hälsa och livslängd kommer de allra flesta till del, skriver utredningen. Här ligger det kanske främsta hindret för ett längre arbetsliv. Bättre arbetsvillkor är en viktig förutsättning – men de slitsamma och enformiga arbetena är fortfarande många, och förbättringarna i arbetsmiljön går långsamt.

Andra hinder bör vara lättare att komma åt. Utredningen pekar på tjänstepensionerna, en allt viktigare del av den totala pensionen. 70 procent av dagens äldre anställda har en formell pensionsålder på 65 år via tjänstepensionen. Särskilt bland tjänstemän är det vanligt att tjänstepensionen på olika sätt underlättar att man slutar arbeta tidigt. Och de flesta tjänar inte in någon ytterligare tjänstepension om de fortsätter arbeta efter 65. Tjänstepensionerna bestämmer fack och arbetsgivare över, men utredningen ska föra samtal med parterna om de här problemen.

Andra svårigheter på vägen mot ett längre arbetsliv är att äldre anställda får mindre kompetensutveckling än sina yngre arbetskamrater, och att många arbetsgivare ser ner på de gamla.

En nyckelfråga som utredningen ska fundera vidare över är garantipensionen i det allmänna pensionssystemet. De flesta kan höja sin pension rejält genom att arbeta något eller några år längre – men för den tredjedel av alla pensionärer som har garantipension och bostadstillägg är det i princip omöjligt. De sitter fast i en fattigdomsfälla.

Utredningen ska också överväga om åldersgränsen för garantipension – 65 år – behöver förändras. Om vi lever längre och förväntas arbeta högre upp i åldrarna, så borde det kanske vara möjligt att få a-kassa och sjukersättning även några år efter 65-årsdagen innan man tvingas ta ut sin ålderspension – en tanke som LO lade fram i en rapport om pensionssystemet i februari 2011.

– Man ska ha stor respekt för att det är stora skillnader; att det är lättare att arbeta längre om man har ett lugnt jobb i en behaglig arbetsmiljö än om man har ett tungt arbete, sa socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när han tog emot utredningens betänkande på torsdagen.

Men hur denna respekt ska visas återstår att se.