Hur många arbetslösa ungdomar är för många? Arbetslösheten bland unga i Sverige har länge legat över EU-genomsnittet. Att ungdomsarbetslösheten ökar i ekonomiskt oroliga tider är vanligt. Av erfarenheten från 1990-talskrisen vet vi att ungdomsarbetslösheten har en tendens att fastna på höga nivåer också när konjunkturen vänder uppåt. Utan arbetslivserfarenhet inget arbete, utan arbete ingen arbetslivserfarenhet.

Sverige har världens högsta etableringsålder på arbetsmarknaden. I början av 1990-talet låg den på 21 år, i dag har den stigit till 28 år. Uppskjutna studier, arbetslöshet och därmed sen etablering på arbetsmarknaden kan i värsta fall leda till att den enskilda individen går miste om uppemot en miljon kronor i livslön. För staten uppgår förlusten till uppemot 7 miljarder kronor.

Det är utifrån detta perspektiv som DN:s nyhet om a-kassans brister ska betraktas. Av Arbetsförmedlingens egna siffror framgår att 120 000 av de 202 000 öppet arbetslösa inte får någon ersättning vid arbetslöshet. Två tredjedelar av de arbetslösa, däribland många unga, får ingen a-kassa och måste försörja sig på annat vis, exempelvis med hjälp av socialbidrag eller sin familj.

En parlamentarisk utredning har fått i uppdrag att se över reglerna vid arbetslöshet. Bland annat ska en modell för en allmän och obligatorisk a-kassa som omfattar alla som förvärvsarbetar utarbetas. För att kunna erhålla ersättning måste det så kal­lade arbetsvillkoret uppfyllas. För ungdomar, men också andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden såsom utlandsfödda, skulle en ändring av dagens system dessvärre inte förändra något i praktiken, inte så länge arbetsvillkoret består. Att arbetsvillkoret ska bestå är å andra sidan självklart, systemet ska inte ses som ett permanent försörjningssystem utan som en tillfällig omställningsresurs som baseras på arbete.

När de som ska trygga framtidens välfärd och pensionssystem inte kan försörja sig själva är det dags att agera. Av forskningen vet vi att det finns flera faktorer som samverkar, men kombinationen höga ingångslöner, rigid arbetsrätt och bristande koppling mellan utbildning och arbetsmarknad går som en röd tråd i statistiken för de länder som upplever problem.

Vad är då lösningen? Så länge arbetskraftens möjlighet att få jobb sammanhäng­er med företagarnas möjlighet att anställa stavas lösningen fler jobb och ett gynnsammare företagarklimat. I dag uppger många små och medelstora företag att de lider av tillväxtvärk – de skulle vilja växa och anställa fler – men de kan eller vågar inte. Så länge de upplever att det är för dyrt och för krångligt att anställa kommer tillväxten att hämmas, arbetslösheten att bestå och utanförskapet att öka. Att ­acceptera att en hel generation lever sitt liv i väntan på att släppas in är orimligt.

Alice Teodorescu
Opinionsbildare för Företagarna och redaktör för antologin
”Jobben kommer och går – ­behovet av trygghet består”