Medlingsinstitutet krockar med facket

Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet, tänker inte be medlarna medverka till avtal som ger mer än industrinormen till någon grupp.

Medlingsinstitutet är i praktiken motståndare till LO-kravet på jämställdhetspott. I en konflikt mellan fack och arbetsgivare kommer den statliga myndigheten att agera mot extra lönepåslag till lågavlönade kvinnor.

– De medlare som vi utser kommer inte att medverka till löneavtal som ligger högre än industrinormen, bekräftar Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) anser samtidigt att Medlingsinstitutet fungerar bra och ser ingen anledning till att ompröva instruktionerna till myndigheten.

Medlingsinstitutet har funnits sedan år 2000 och har sedan dess haft uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning. Claes Stråth säger att det betyder att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska sätta lönenormen för alla andra. Konkret innebär det lönepåslag på 2,6 procent på ett år för hela arbetsmarknaden, enligt honom.

LO-samordningens krav på en jämställdhetspott hamnar därmed i konflikt med Medlingsinstitutets hållning. Tanken med potten är att minska löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade avtalsområden – och därmed mellan män och kvinnor i stort. För att uppnå detta vill förbunden bakom potten att alla lågavlönande avtalsområden ska få ett extra lönepåslag.

– Staten kan inte ta ställning till vilka grupper som ska ha större lönepåslag än andra. Ska det vara lärarna eller vilka? Nej, det kan vi inte ha någon uppfattning om, säger Claes Stråth.

Han hävdar att myndigheten bara följer de instruktioner som politikerna utfärdat. Och om Medlingsinstitutet ska agera på något annat vis måste politikerna ändra reglerna.

Men det är inte aktuellt, enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Hon anser att det fungerar bra i dag och hänvisar till att inget av de politiska partierna tagit upp att det finns några problem.

På frågan om hur hon ser på att Medlingsinstitutets medlare vid en konflikt kommer att förespråka 2,6 procents löneökningar – och i praktiken avvisa jämställdhetspotten – svarar hon att det inte är hennes uppgift som politiker att blanda sig i lönebildningen. Det ska fack och arbetsgivare sköta.

Med löneökningar på 2,6 procent på hela arbetsmarknaden kommer skillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade branscher att öka. Hur ser du på det?

– Det är inte min uppgift att uttala mig om parternas löneavtal. Det är själva grunden i den svenska modellen. Politiker som jag ska inte lägga oss i. I stället ska parterna så fredligt som möjligt – och ibland efter en konflikt – komma överens.

Fackförbundet Kommunal anser att Medlingsinstitutet med sin tolkning av reglementet faktiskt tar ställning i lönebildningen genom att inte kunna tänka sig större lönepåslag än industrins till lågavlönade och kvinnodominerade avtalsområden. Arbetsmarknadsministern säger att hon inte delar den uppfattningen.

Medlingsinstitutets inställning behöver dock inte innebära tvärstopp för jämställdhetspotten. Fack och arbetsgivare i olika branscher kan förstås komma överens om lönehöjningar helt utan att begära medling.

Men även om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan resultatet bli att kvinnopotten helt eller delvis slår igenom. Medlare tillsätts visserligen om osämjan leder till någon form av konfliktåtgärd, och medlarna kommer inte att föreslå påslag som är större än 2,6 procent.

Och om facket då säger nej till lönebudet och kräver mer pengar än normen kommer medlarna inte att föreslå något sådant avtal.

– Men det innebär att parterna får göra upp själva. Det är inte så dramatiskt. Det händer ofta, säger Claes Stråth på Medlingsinstitutet.

LO:s avtalssekreterare Per Bardh uttrycker sig annorlunda. Han varnar att det då finns en uppenbar risk för konfliktåtgärder. Jämställdhetspotten har en bred förankring bland förbunden i LO-samordningen. De kommer att hålla ihop kring kravet på extra påslag till de lågavlönade avtalsområdena, enligt LO:s avtalssekreterare.

• Medlingsinstitutets inställning riskerar att skapa konflikter i avtalsrörelsen
• Hela intervjun med arbetsmarknadsministern