På frågan om företag gjort den lagstadgade riskbedömningen av sin tryckluftanläggning blir svaret tyvärr nästan uteslutande; ”-Tryckkärlet är besiktigat så vi är klara!” Men enbart ett tryckkärl kontrollerat av ett kontrollorgan eliminerar inte risken att en tryckluftsslang kan lossna och potentiellt träffa och skada en arbetstagare. Eller att en arbetstagare kanske halkar i en pöl med utläckt kondens och skadar sig i fallet. Ett kontrollerat tryckkärl motverkar inte heller risken att en kompressor läcker ut olja eller andra skadliga ämnen med tryckluften i till exempel dricksvatten-produktionen på ett vattenverk, som i sin tur försörjer hushåll med dricksvatten.

Ett exploderande tryckkärl är förödande – ofta med allvarliga skador som följd – och självklart måste kontroll av ett kontrollorgan göras enligt AFS 2017:3, men arbetsplatsolycksstatistiken i landet visar att just den typen av olycka är väldigt sällsynt. Kanske på grund av att många känner till det som tidigare kallades för besiktningsplikten av tryckkärl och därför får sina tryckkärl kontrollerade av kontrollorgan.

”Få känner till att man måste riskbedöma hela sin tryckluftanläggning”


Arbetsmiljöverket kräver att man ska ha gjort riskbedömning av sin arbetsutrustning i AFS 2006:4.  Det är arbetsgivarens skyldighet att ha gjort en komplett och korrekt riskbedömning samt att se till och säkerställa att alla arbetstagare som arbetar med eller i närheten av en trycksatt  utrustning är medvetna om riskerna det innebär.

Det vi ofta stöter på när vi som ackrediterat kontrollorgan är ute och hjälper kommuner och företag med just denna lagstadgade riskbedömning, är att kunskapen om vilka lagar och förordningar som egentligen styr den egna verksamheten är låg. Anledningen kan vara allt från tids- och resursbrist, till missuppfattningar eller prioriteringar, men mest utmärkande är just okunskapen om lagkraven i allmänhet och riskerna med tryckluft i synnerhet.

I en komplett och korrekt riskbedömning av en tryckluftanläggning kan över 400 kontrollpunkter granskas, beroende på hur anläggningen är utformad och vad den används till. Flertalet av dessa kontrollpunkter är hämtade ur de lagkrav som gäller för anläggningen och som arbetsgivaren är skyldig att känna till och efterleva. Det är lagkrav från Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket med flera.

”Med anledning av den stora mängd lagkrav verksamhetsbedrivarna har att efterleva dagligen, är det egentligen inte konstigt att så många inte har detaljkännedom i alla delar. Men när det i förlängningen innebär att anläggningar inte är säkra för arbetstagarna eller tredje part, behöver något förändras.”


Exempel på risker i en tryckluftanläggning kan till exempel vara:

  • Felaktig eller avsaknad av uppmärkning av rör och avstängningsventiler. Risken finns att någon skadar sig när dom utan avsikt råkar öppnar en tryckluftsventil eller kopplar loss en slang från ett rör som saknar märkning om att det innehåller tryckluft.
    • Det är idag lagkrav på att tryckluftsledningar och ventiler ska vara uppmärkta tydligt.
  • Felaktig värmeåtervinning. En kompressor alstrar mycket överskottsvärme, något som man med fördel bör ta vara på för att återvinna, bland annat som uppvärmning av sina lokaler. Den varma överluften skickas inte sällan via ventilationen direkt ut i produktionen, vilket inte är tillåtet om det finns fasta arbetsplatser där denna överluft tas till vara.
    • Man åtgärdar enklast genom att antingen filtrera luften innan den används som uppvärmning med ventilationen, eller om man har en större kompressorpark, växlar värmen från kompressorernas kylolja på den egna fastighetens uppvärmningssystem.
  • Läckage av tryckluft. Tryckluftsläckage skapar högfrekventa ljud som kan skada hörseln på den personal som arbetar i närheten av läckaget. Utöver personfaran med tryckluften, så är läckluft också extremt kostsamt. Kompressorerna arbetar mer än nödvändigt, vilket kostar både energi och ökat underhåll.
    • Man åtgärdar enklast genom att regelbundet läcksöka sin anläggning samt journalföra/övervaka/”hålla koll på” sitt tryckluftsflöde. Förslagsvis med separata flödesmätare.
  • Bristfällig utbildning och information kring hur blåsmunstycken får och inte får användas. Dessvärre används blåsmunstycken med tryckluft ofta till att blåsa rent både utrustning och kläder. Risken finns att partiklar kan blåsas upp och träffa till exempel ett öga och någon kan förlora synen. Kommer man för nära huden med blåsmunstycket så finns även risken att man råkar pressa in tryckluft i ett blodkärl, vilket i värsta fall kan leda till hjärtstillestånd.
    • Man åtgärdar enklast genom att använda säkerhetsblåsmunstycken som förhindrar att man kan blåsa in tryckluft i kroppen, men viktigast är att utbilda sin personal i riskerna med att använda blåsmunstycken och vilken skyddsutrustning som ska användas då arbetsmoment med blåsmunstycke ska utföras samt säkerställa att det efterlevs.

Själva tryckluftskvaliteten är inte sällan också en riskfaktor. Om man som företag till exempel tillverkar eller förädlar livsmedel, läkemedel eller andra produkter, innebär tryckluften många fler risker än de för arbetsmiljön.
Att inte ha rätt filtrering av sin tryckluft, att ha för mycket fukt i tryckluften eller felaktig temperatur, är alla potentiella risker med tryckluft.

Listan kan göras lång. Drygt 400 punkter lång.

Om man råkar tillhöra de företag som inte har den kunskap eller tid som krävs för att säkerställa att den egna tryckluftanläggningen lever upp till alla lagkrav, hur gör man då? Man anlitar sakkunnig utifrån.

Men hur vet man att det företag man anlitar, känner till alla dessa lagkrav och vet hur en komplett riskbedömning ska utföras? För om man inte själv vet vilka lagkrav som är styrande, hur kan man då avgöra om den man anlitar för hjälp med till exempel riskbedömningen av den egna tryckluftanläggningen, faktiskt har rätt kompetens för uppdraget?

Det finns bara ett sätt att försäkra sig om det. Genom att anlita ackrediterad hjälp – ackrediterad för riskbedömning av tryckluftsinstallationer.

Att anlita ett ackrediterat kontrollorgan innebär en säkerhet i det att Swedac garanterar kontrollorganets kompetens och arbetsmetoder för det område kontrollorganets ackreditering omfattar, så var noga med vad just det kontrollorgan ni anlitar är ackrediterat för.

Det räcker alltså inte att anlita vilket ackrediterat kontrollorgan som helst. Är det riskbedömning av sin tryckluftsinstallation men behöver hjälp med, är det viktigt att man anlitar ett kontrollorgan ackrediterad för just riskbedömning av tryckluftsinstallationer.

Vi på Treffco har arbetat för säkrare tryckluftsanläggningar sedan 1995 och som ackrediterat kontrollorgan sedan 2001. Treffco är det enda kontrollorganet i Sverige idag som är ackrediterat för riskbedömning av tryckluftsinstallationer.

Det finns idag inget krav på att den som utför riskbedömningen av en tryckluftsinstallation ska vara ackrediterad. Men den som utför riskbedömningen ska vara sakkunnig.Trots att det inte finns krav på att vara ackrediterad för att utföra den lagstadgade riskbedömningen av tryckluftinstallationer, valde vi på Treffco att frivilligt ackreditera oss. Detta gjorde vi enbart för våra kunders skull. På så sätt behöver våra kunder aldrig undra över om vi har rätt eller tillräcklig kompetens för att hjälpa dom med riskbedömningarna. Det har redan Swedac garanterat i och med vår ackreditering.

Är du osäker på om ni också behöver hjälp med riskbedömningen av er tryckluftsinstallation? Eller vill du bara veta mer om vilka lagar som gäller? Klicka dig vidare till oss på https://www.treffco.se så får du reda på mer eller ring oss på 046-306 153.