Allmänna frågor:
Hur många människor bor det i EU?
Cirka 500 miljoner.
Hur många är arbetslösa?
Drygt 26,5 miljoner. (april 2013)
Växer EU?
Ja, redan den 1 juli 2013 går Kroatien med. Det finns fem andra kandidatländer till EU: Island, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet.
När infördes euron?
1999 upprättades valutaunionen och euron infördes som elektronisk valuta. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och mynt att användas.
Bestämmer EU vilken skatt vi ska ha?
EU har inte rätt att besluta om nivåerna på direkta skatter i medlemsländerna, exempelvis inkomstskatter. Det bestämmer medlemsländerna själva. Men EU vill införa en skatt på finansiella transaktioner. Dessutom vill man kunna ta över vissa skatter och tullavgifter i länderna och på så vis få fler direkta inkomster i stället för de medlemsavgifter som staterna betalar in.
Hur mycket betalar Sverige till EU?
Cirka 30 miljarder varje år, vi får tillbaka mellan 10 och 15 miljarder kronor.
Hur stor är EU:s budget?
EU:s årliga budget uppgår till cirka 1 300 miljarder svenska kronor. De största utgifterna är jordbruks- och regionalstöd.
Hur många sitter i EU-parlamentet?
Enligt Lissabonfördraget ska Europaparlamentet egentligen ha 751 ledamöter men fram till nästa val kommer de att vara 754. De svenska ledamöterna, som tidigare var 18 stycken, blev då 20.
När bildades EU?
Sex länder bildade 1952 Europeiska kol- och stålgemenskapen. 1958 bildades EG – Europeiska gemenskaperna. 1993 bildades EU fördjupa samarbetet inom flera områden som säkerhets och utrikespolitik.
Pakter och överenskommelser
Stabilitets- och tillväxtpakten
Redan 1997, innan euron infördes, skapades detta regelverk som ska se till att länderna samordnar sin ekonomiska politik och att budgetunderskottet inte får vara mer än 3 procent av BNP ett enskilt år. Sverige ingår i pakten, men kan till skillnad från euroländerna inte bötfällas för att bryta mot den. Sedan pakten skapades har flera länder brutit mot den utan att det lett till åtgärder, vilket i sin tur lett till att det vid flera tillfällen förts in hårdare skrivningar i pakten. I januari 2013 infördes stabilitetsfördraget/finanspakten, ett fördrag som kan sägas vara en förlängning av stabilitets- och tillväxtpakten.
Europeiska planeringsterminen
I januari 2011 infördes den europeiska planeringsterminen som gäller hela EU. Det är en sexmånadersprocess där EU-länderna samråder med varandra då de lägger sina budgetar och planerar sin ekonomiska politik. Detta görs för att samordna den ekonomiska politiken samt öka insynen i varandras ekonomier.
Läs mer om Europeiska planeringsterminen.
Sexpacket
Trädde i kraft i december 2011 och består av fem direktiv och en förordning som ska se till att EU-länderna följer stabilitets- och tillväxtpaktens regler. En del av reglerna gäller endast euroländerna, till exempel den skrivning som gör att länder som har för stor statsskuld kan tvingas böta till EU. Dessutom finns i denna pakt ett varningssystem som ska indikera ifall ett land har för dålig ekonomi.
Läs mer om sexpacket på Europaportalen.
Tvåpacket
Sexpacket var inte tillräckligt för att upptäcka budgetbrister i medlemsländerna, tyckte EU och la därför till ett tvåpack, två förordningar som började gälla 2013. Tvåpacket gäller eurozonen och ställer tuffare krav på övervakning och ekonomisk koordinering.
Läs mer om tvåpacket på fackliga Brysselkontorets hemsida.
Europluspakten
Trädde i kraft i mars 2011 och är en påbyggnad till EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Syftet är att öka konkurrenskraften och sysselsättningen samt öka hållbarheten i de offentliga finanserna, vilket görs en samordning av den ekonomiska politiken. Överenskommelsen omfattar 23 av 27 medlemsstater (Sverige, Storbritannien, Tjeckien och Ungern står utanför).
Europluspakten föregångarna till uppgörelsen kallades för konkurrenskraftpakten.
Läs mer om Europluspakten på Wikipedia.
Stabilitetsfördraget/finanspakten
Finanspakten är ett mellanstatligt avtal och trädde i kraft den 1 januari 2013. Euroländerna måste delta i pakten medan övriga EU-länder frivilligt kan välja att ansluta sig. Alla EU-länder förutom Storbritannien och Tjeckien har skrivit under. Syftet med den så kallade finanspakten är att öka euroländernas budgetdisciplin och förstärka den ekonomiska styrningen inom euroområdet och paktens regler berör främst euroländerna.
I den understryks principen att EU:s medlemsstater ska ha en statsskuld på 60 procent av BNP samt ett strukturellt underskott på 0,5 procent av BNP. Länderna som omfattas måste skriva in dessa ekonomiska mål i sin nationella lagstiftning. Om ett land inte gör det kan EU-domstolen utdöma böter på 0,1 procent av BNP.
Officiellt är namnet: Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen.
Stabilitetsfördraget/finanspakten kan ses som en förlängning av EU:s stabilitets och tillväxtpakt.
Läs mer om fördraget i till exempel regeringens proposition.
Tillväxt- och sysselsättningspakt
I maj 2012 röstade fransmännen socialisten François Hollande till presidentposten. Under valrörelsen var han kritisk mot vad han ansåg vara EU:s åtstramningspolitik och han talade mycket om stimuleringar och satsningar. Frankrike är en EU:s nästa största ekonomi och i juni 2012 enades Europeiska rådet om att inrättat en tillväxt- och sysselsättningspakt. I den har cirka 1100 miljarder svenska kronor vikts för att stimulera tillväxt och sysselsättning i unionen.
Läs mer om Tillväxt- och sysselsättningspakt i Europeiska rådets dokument.
EU2020
Det är en den tioårsplan som ersatte den före detta Lissabonstrategin som löpte ut 2010. EU2020 sträcker sig såldes till 2020 och är en strategi som ska göra EU mer konkurrenskraftigt. Här finns flera ambitiösa mål, som 75 procent av alla som är mellan 20-64 år i EU ska arbeta 2020. Ett annat mål är att 3 procent av EU:s BNP satsas på forskning. I strategin finns även mål för att minska utsläpp, få fler i utbildning samt minska risken för fattigdom.
Läs mer om EU2020 på unionens hemsida.
Vad är bankunion?
Det är flera förslag som handlar om att inrätta en gemensam tillsyn av banker och finansiella aktörer i EU. Reglerna ska börja gälla 1 mars 2014. Även länder som står utanför den gemensamma valutan får vara med men Sverige har hittills sagt nej till att medverka.
På EU-upplysningens hemsida kan du läsa mer.
Finns europakten?
Både ja och nej. Frågan är vad de som talar om europakten egentligen menar. Vissa skriver om europakten då de syftar om europluspakten medan andra syftar på stabilitetsfördraget och finanspakten. Ordet europakt ligger bra i munnen men undvik det eftersom olika personer syftar på olika uppgörelser.
Parter på EU-nivå
Några fack på EU-nivå:
Europafacket
Europafacket eller EFS som de ibland förkortas har sitt huvudkontor i Bryssel och är en facklig organisation som förhandlar med EU och arbetsgivarna på EU-nivå (till exempel Business Europe eller CEEP) eller EU-kommissionen. EFS representerar 85 fackliga centralorganisationerna 36 Europeiska länder samt tio fackliga federationer inom olika sektorer. På engelska förkortas facket ETUC.
Läs mer om Europafacket på deras hemsida.
EFBWW
Bygg- och skogsarbeternas fack på EU-nivå. Representerar 72 fack i 31 länder i Europa.
EPSU
Offentliganställdas fack på EU-nivå som representerar åtta miljoner medlemmar och därmed är den största federationen som är medlem i Europafacket.
Några arbetsgivare på EU-nivå:
Business Europe
Business Europe kan sägas var Svenskt Näringsliv på EU-nivå och förhandlar ofta med Europafacket och EU-kommissionen. Huvudkvarteret ligger i Bryssel och har 41 medlemmar i 35 länder.
CEEP
CEEP –The European Centre of Employers and Enterprises providing Public services – företräder arbetsgivarna inom offentlig sektor på EU-nivå.
UEAPME
Arbetsgivarorganisation som företräder småföretagarna på EU-nivå. Representerar tolv miljoner företagare som sammanlagt har 55 miljoner anställda.