Hur kan det finnas några SD-politiker kvar i Louise Erixons Sölvesborg?
Johannes Klenell om de senaste turerna med Sverigedemokraterna i Sölvesborg.
KOMMENTAR. När en ny styrelse för Sverigedemokraterna i Jimmie Åkessons Sölvesborg valdes i februari ingick inte toppnamnet Louise Erixon. Man förklarade detta med att man ville krympa verksamheten.
SD:s tidigare huvudrollsinnehavare – kanske mest känd idag för sina åsikter om provocerande konst och prideflaggor – har i stället varit föräldraledig.
I valet 2022 fick man 40 procent av väljarstödet men förlorade ändå makten över kommunen efter att ha skrämt över Moderaterna till oppositionen.
En våg av sverigedemokratiskt hat mot M:s kommuntopp följde. Louise Erixon meddelade att detta skulle straffa Moderaterna i nästa val då deras väljare skulle gå över till SD.
I Europavalet sjönk i stället Sölvesborgs stöd för SD med tretton procent. En av anledningarna: de lokala förmågorna i det som kallas ”Sverigedemokraternas skyltfönster” hade glömt att valkampanja då man tagit för givet att väljarna skulle rösta på dem ändå.
Man hade aldrig tidigare upplevt en motgång, sa man häpet. Att uppleva en sådan var också, enligt Erixon, oförsvarligt.
Sågade partistyrelsen vid fotknölarna
När hon nu återvände från sin mammaledighet tog det bara veckor innan hon sågade styrelsen längs med fotknölarna på ett möte i söndags.
Blekinge läns tidning kallar konsekvenserna av mötet ”fullständigt kaos”. Hela styrelsen förkunnade att de inte ville ta mer skit och avgick.
Louise Erixon lät meddela att hon ”hyllade beslutet” och att detta var bra. Sex personer har nu ställt sina platser i kommunen till förfogande.
Man får ge Erixon att hon är en maktspelare på Game of Thrones-nivå. De gånger hennes styre utmanats har det i stort sett alltid slutat med att Sverigedemokrater avgått.
Hela tretton stycken 2018 efter en stenhård maktkamp mot pretendenten Margaretha Forslund.
Forslund själv lämnade också partiet efter förlorad maktkamp. När man förde fram en annan utmanare, Robert Lindén, kallade partiledaren och inte minst Erixons exmake, Jimmie Åkesson, själv till ett blixtsnabbt möte med SD Sölvesborg.
Ordningen var återställd, Erixon återvaldes på partiledarens inrådan som gruppledare. Lindén lämnade alla uppdrag.
Som maktspel är det spännande, som styre framstår det mest som en katastrof. Eller kanske snarare som Maos Kina.
Åkesson vill ha SD Sölvesborg
Det är uppenbart så att som Jimmie Åkesson önskar att det ska bli i SD Sölvesborg. Så blir det. Likt en gamla tiders konung har han lämnat sitt gamla grevskap i Blekinge till exfrun.
Ett exempel på hur snabbt Sverigedemokraterna anpassat sig till att bli en del av den politiska adeln, hur mycket de än pratar om andra som ”klägget”.
Politiska titlar slutar handla om folkviljan och blir i stället gåvor och utnämningar för att hålla kvar sina maktbaser.
Detta i ett parti som alltid mer haft strukturen hos en maffiafamilj förklädd till demokratisk folkrörelse.
Tittar man på partiets interna mail historiskt har mycket av toppens korrespondens i kris handlat om vem som har hållhakar på vem och således också vem som kan offras. Och här slängs gladeligen folk under bussen.
Samma kollaps i Dalarna
I en annan del av Sverige – Dalarna – har i stort sett samma dag en liknande kollaps skett med flera avhopp i regionstyret, här efter oegentligheter i partikassan.
Där fick propagandisten och digitale korsfararen Kent Ekeroth ett litet styre i gåva för lång och trogen tjänst.
Ekeroth blev regionpolitiker i ett län han knappast brinner för. Han folkbokförde sig på ett vandrarhem i Rättvik och blev ordförande i SD Falun. Sedan har han mest ägnat sin tillvaro åt att elda på kulturkriget snarare än vården i Dalarna.
Men kanske behövdes påfyllnaden sett till hur snabbt folk försvinner i blåsippornas parti.
Det är minst tjugotalet partiavhopp i Sölvesborg, på två mandatperioder. I en hyfsat liten kommun.
Man måste ändå lyfta frågan: finns det några sverigedemokrater alls kvar att rösta på i skyltfönstret efter Louise Erixons framfart?