Den 1 september förra året infördes särskilda, mer generösa villkor för sjukersättning för dem som är mellan 61 och 66 år.

Tanken var att äldre som slitit ut sig i tunga yrken inte skulle tvingas ställa om till ett nytt jobb när de bara har något eller några år kvar till pensionen.

Och reglerna har haft stor effekt, visar en undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen.

Nästan tre gånger så många äldre beviljas sjukersättning med de nya reglerna.

Samtidigt har andelen äldre som får avslag på sin ansökan om sjukersättning minskat kraftigt, från 64 procent året före lagändringen till 33 procent.

Fysiskt slit

Socialdemokraterna kallade reformen en ”trygghetspension för utslitna”.

Och det är mycket riktigt människor i fysiskt krävande arbeten och med sjukdomar i rörelseorganen som nu har ökat sina möjligheter till sjukersättning mest, visar statistik från Försäkringskassan. På så sätt tycks reformen ha träffat rätt.

Men oklarheter i de nya reglerna kan leda till större skillnader i olika gruppers rätt till sjukersättning än vad politikerna hade avsett, varnar Inspektionen för socialförsäkringen.

När personer mellan 61 och 66 år ansöker om sjukersättning ska Försäkringskassan pröva om de kan klara ett arbete som de har haft erfarenhet av under de senaste 15 åren.

Men vad ”erfarenhet” är framgår inte av lagen, och inte heller av förarbetena från riksdag och regering. Räcker några veckors arbete för ganska många år sedan? frågar sig handläggare vid Försäkringskassan som utredarna har intervjuat.

Osäkra handläggare

Framför allt är det oklart om en äldre persons arbetsförmåga ska bedömas mot de generella kraven i ett yrke som hen har erfarenhet av – eller mot kraven i precis det jobb som hon eller han har haft.

Efter lagändringen har handläggarna vid Försäkringskassan vacklat, funderat och diskuterat. För att så småningom landa i att de ska pröva om personen kan utföra just det arbete som personen har haft tidigare, så som det såg ut för honom eller henne.

En undersköterska som har jobbat på exempelvis en vårdcentral kan därmed behöva vara mer sjuk för att få sjukersättning än en undersköterska som slitit fysiskt i äldreomsorgen.

”Var detta meningen?”

Att Försäkringskassan prövar arbetsförmågan mot ett konkret jobb som personen har haft tidigare gör att kraven på att ställa om blir väldigt mycket lägre på dem som omfattas av ”äldrereglerna” än på andra människor, enligt utredningen, som undrar om en så stor skillnad var politikernas avsikt.

Är det meningen att omställningskraven ska vara så låga att den som kan klara ett arbete med bara mycket små anpassningar, kanske rentav på sin gamla arbetsplats, inte behöver jobba? frågar utredarna.

De nya, mildare reglerna för äldre omfattar inte personer som enbart har arbetat på Samhall de senaste 15 åren, något som Arbetet tidigare har granskat. Det här har förvånat handläggarna på Försäkringskassan.

– Var det lagstiftarens mening att det skulle bli svårare för dem som arbetat på Samhall än för dem som inte har det? frågar en försäkringsutredare som citeras i utredningen.

En trappstädare på Samhall har ett jättetungt jobb, konstaterar försäkringsutredaren. En person med liknande besvär som gjort samma jobb fast inte på Samhall kan få sjukersättning. Men inte den Samhall-anställde.

Den här konsekvensen bör inte komma som en överraskning för regeringen: Försäkringskassan pekade på den i sitt remissvar om reformen.