Skurkföretag får statligt stöd genom Arbetsförmedlingen

Besöket i lägenheten i Umeå kändes inte bra. Det berättar kommunens utsända tjänsteman i efterhand. Men hon kan inte sätta fingret på vad det är.

Gardinerna i lägenheten i Umeå är fördragna, men så kan det ju vara. Mannen med personlig assistans rör sig inte en enda gång under det två timmar långa besöket. Han verkar drogad.

När polisen några månader senare, i september 2020, spanar på en villa 120 mil söderut bekräftas misstankarna.

De ser en man som går runt inne på en tomt. Han lyfter säckar ur bilen. Parkerar. Hoppar upp på ett släp, drar en ”till synes tung gräsvält” efter sig in på tomten.

Det är den helt orörliga mannen från Umeå.

Fick stöd – trots miljonbot

I december 2021 döms en företrädare för assistansbolaget till ett och ett halvt års fängelse för grovt bidragsbrott. Bolaget får betala en företagsbot, i hovrätten 2022 sänks den från 2 till 1,75 miljoner kronor.

Ett drygt halvår senare betalar Arbetsförmedlingen ut anställningsstöd till bolaget. Totalt 88 000 kronor i december 2022 och januari 2023.

Hur kan det komma sig att ett bolag som i en domstol fått en miljonbot och vars företrädare dömts till 1,5 års fängelse för bedrägeri kan få pengar från en annan myndighet?

Det finns många olika anställningsstöd men de har samma syfte: att hjälpa personer med funktionsnedsättningar eller som varit arbetslösa ett tag att få in en fot på en arbetsplats.

189 misskötsamma bolag

Arbetet har kartlagt de här arbetsplatserna som årligen får dela på runt 18 miljarder kronor och hittat 189 bolag som på olika sätt misskött sig mot det offentliga. Vi har sökt bland de drygt 40 000 bolag, föreningar och organisationer som fick stöd i december 2022 och januari 2023 för att undersöka om de varit inblandade i brott, svartarbete och utnyttjande av arbetskraft.

Det är första gången det här är möjligt, eftersom en ny lag från i december i fjol innebär lättnader i sekretessen kring företag som får anställningsstöd. Det handlar om allt från bedrägeribrott till brott mot utlänningslagen.

Fick stöd – trots brottsdom

Ett exempel är en biltvätt i Borlänge, år 2021.

När personer från polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och kommunen kliver in på arbetsplatsen möter de tre personer som jobbar utan arbetstillstånd.

Att tvätta bilen där kostar 200 kronor. Patrullen tycker inte det känns rimligt, det kan inte gå ihop ekonomiskt. De gör en anmälan om människoexploatering men senare döms ägaren för brott mot utlänningslagen.

I ett förhör berättar en av de tre som jobbar där att han fått betalt kontant. Han visar upp en lönespecifikation på telefonen. 4 1 55 kronor efter skatt för 53 timmars jobb. Enligt ägaren hjälpte mannen till ibland, som en ”vän”.

Förundersökningsledare: Fick du något schema av dem?

Arbetaren: Nej, han sa behövs det personer så ringer han.

Senare får bolaget anställningsstöd på totalt 37 704 kronor i december 2022 och januari 2023.

Generellt kan man säga att de jobbar under omständigheter som en svensk inte skulle vilja eller acceptera att arbeta i.

Anställda kallas vänner

Emil Boss är förhandlare för syndikalistiska fackorganisationen SAC i Stockholm. SAC kommer i kontakt med många migrantarbetare och hjälper dem att kräva tillbaka lönen. Emil Boss har precis hjälpt en kvinna som bara fick ut halva sin lön. Hennes arbetsgivare fick anställningsstöd, så kallat nystartsjobb, för henne, säger han.

Emil Boss känner igen bilden av att de som äger företagen ofta kallar sina anställda för vänner och försvarar sitt beteende med att de velat hjälpa dem.

– Det säger alla. Alla är stora människor som bara vill hjälpa. Många tror nog på det själva också. De fick ju lite mat och tak över huvudet, även om de inte fick lön.

Han och kollegorna har sett många arbetsplatser som sysslar med kriminalitet och samtidigt får anställningsstöd. Det är inte säkert att det är de mest utnyttjade personerna som stödet gäller – men personerna finns på samma arbetsplats.

Emil Boss har själv försökt tipsa Arbetsförmedlingen om fusk med anställningsstöd. Då blev han kopplad till en person som jobbar med nystartsjobb på myndigheten.

– Personen sa ”du slösar bort din tid”. De tog emot mitt tips men gjorde klart att ingenting skulle hända.

Bäddad säng i källare

Flera av bolagen som fått anställningsstöd har haft personer utan arbetstillstånd jobbande hos sig. Som en restaurang i Karlshamn som i december 2022 och januari 2023 fick totalt 52 000 kronor från Arbetsförmedlingen.

När polisen kommer in på restaurangen står en man med kockkläder och lagar mat. Hans kläder är smutsiga av matrester och det ser ut som att han jobbat ett tag.

När polisen ber honom legitimera sig går han ner i källaren. Där står en bäddad säng, ett bärbart element och en resväska. I ett skåp ligger hygienartiklar.

Enligt ägaren har mannen bara lagat mat till personalen, inte till kunderna. Ägaren döms 2020 för brott mot utlänningslagen.

Ulf Haugen på gränspolisen ledde utredningen av restaurangen och har ansvarat för fler liknande ärenden. Han konstaterar att de som saknar arbetstillstånd jobbar inom typiska låglönebranscher eller där det behövs mycket arbetskraft. Hotell, restaurang, jordbruk och bygg.

– Generellt kan man säga att de jobbar under omständigheter som en svensk inte skulle vilja eller acceptera att arbeta i, säger Ulf Haugen.

Ser du risk för att de som har folk utan arbetstillstånd även fuskar med annat?

– Kör man bil mot rött ljus finns risk för att man struntar i andra trafikregler också. Det är väl den jämförelsen jag kan göra.

Vi har sett många exempel på att människor blivit tillsagda av arbetsgivaren att lägga benen på ryggen om myndigheterna kommer.

Flyr från restaurangen

Bland bolagen Arbetet hittat finns också många som misskött sina personalliggare. I den måste exempelvis restauranger fylla i vilka anställda som jobbat. Syftet är att motverka svartarbete.

Som en restaurang i Helsingborg år 2020.

När Skatteverkets tjänstemän kommer in i lokalen räknar de till nio personer som jobbar bakom disken. När de ber om id-handlingar avviker fem personer direkt. När de kollar personalliggaren är ingen av de nio personerna inskrivna. Enligt ägarna var de fem personerna bara där för att leverera varor. Skatteverket konstaterar att det är omöjligt att kontrollera eftersom de försvann. Det slutar med böter på 35 000 kronor.

Restaurangen i Helsingborg har tagit emot stora summor i anställningsstöd, nästan 170 000 kronor i december 2022 och lika mycket i januari 2023.

”Stackars människor”

Conny Svensson är nationell samordnare på Skatteverket. Enligt honom kan en felaktigt ifylld personalliggare bero på olika saker, ibland mer allvarliga.

– Om folk springer i väg från en arbetsplats när vi kommer kan det ligga alla möjliga grejer bakom. De här stackars människorna, det är verkligen stackars människor. Vi har sett många exempel på att människor blivit tillsagda av arbetsgivaren att lägga benen på ryggen om myndigheterna kommer.

Bör ett sådant fall leda till att Arbetsförmedlingen kollar upp det bolaget en extra gång innan stöd betalas ut?

– Det tycker jag definitivt. Absolut.

Vi är verkligen mitt uppe i ett utvecklingsarbete men det måste gå i takt med lagstiftningen.

Nya regler: Får neka stöd

Även Arbetsförmedlingens enhetschef Eva-Lena Edberg med ansvar för kontroller svarar ja på den frågan.

Men hur ser reglerna egentligen ut när det gäller vilka arbetsgivare som får anställningsstöd? Tidigare kunde inte Arbetsförmedlingen neka arbetsgivare som begått yrkesrelaterade brott. Inte heller stoppa utbetalningar till sådana bolag.

Den 1 december i fjol kom nya regler som ändrade på det. Reglerna innebär att Arbetsförmedlingen nu får neka stöd till arbetsgivare där företrädare begått vissa brott eller gjort allvarliga fel i sin yrkesutövning.

– Vi är jätteglada för att vi har de möjligheterna nu, säger Eva-Lena Edberg.

Ändå går alltså utbetalningar till arbetsplatser där arbetstagare springer i väg när myndigheter knackar på, till företrädare som dömts för bedrägeri och faktiskt också till personer som tidigare lurat Arbetsförmedlingen på pengar. Bland de som fått anställningsstöd finns en man som 2020 dömdes för bedrägeri efter att ha tagit emot anställningsstöd för tio personer utan att någon verksamhet bedrevs.

18,4 miljarder kronor betalade Arbetsförmedlingen ut i anställningsstöd 2022.

Kontrollerar få företag

Att det kan bli så här beror på att Arbetsförmedlingen bara gör den typen av kontroller för en bråkdel av företagen som får stöd. Inte heller har de någon automatisk koll på domar och beslut från andra myndigheter. Enligt Eva-Lena Edberg undersöker Arbetsförmedlingen alltid om företrädare har näringsförbud eller är i en konkursprocess inför att ett stöd ska beviljas. Men brott och allvarliga brister i arbetsmiljön upptäcker de bara om de får in ett tips eller om deras kontrollenhet gör riktade insatser i form av stickprover eller arbetsplatsbesök.

– Det sker om vi har anledning att misstänka något. Om vi får tips eller så. Då agerar vi på det.

Ni har inga automatiska system som flaggar vid brott? 

– Nej, det har vi inte.

Eva-Lena Edberg betonar att arbetsgivarna är skyldiga att intyga om något förändras, exempelvis om de dömts för brott. Frågan är då hur ofta någon meddelar en sådan sak.

Enligt henne är nästa steg att få till ändringar i sekretess- och registerlagar, så att de kan behandla data på fler sätt än i dag.

För då hade andra myndigheter kunnat larma er vid misstanke om brott eller allvarliga brister?

– Alla myndigheter har det tufft med informationsutbyte i dag. Det är en fråga för hela myndighetssverige och den ligger på regeringens bord.

Kan begära ut handlingarna

Enligt Conny Svensson på Skatteverket får inte anställda på hans myndighet skicka vidare beslut som rör exempelvis felaktigt ifyllda personalliggare till Arbetsförmedlingen. Han påpekar att det finns förslag om förändringar både i en tidigare utredning och en som pågår nu.

Samtidigt är sådana beslut offentliga, så Arbetsförmedlingen kan på egen hand begära ut dem redan i dag. Om de kan göra det systematiserat och med hjälp av en rättsdatabas av sorten som Arbetet använt får vi dock inget tydligt svar på.

– Myndigheter hanterar stora volymer, därför behöver vi få till de här förändringarna (kring sekretess, reds.anm) så att man kan automatisera och behandla data på ett annat sätt. Vi är verkligen mitt uppe i ett utvecklingsarbete men det måste gå i takt med lagstiftningen, säger Eva-Lena Edberg på Arbetsförmedlingen.

Emil Boss tycker att Arbetsförmedlingen förlitar sig för mycket på tips samtidigt som de och andra myndigheter inte gör tillräckligt för att få in fler tips. Människor som blivit utnyttjade på sina jobb kommer inte söka upp myndigheter och dela med sig om de inte får något i utbyte.

– Alla har massor av bevis i sina mobiler, på oegentligheter, brott och arbetsmiljöbrister. De kommer till oss för att vi kan hjälpa dem att få ut lönerna. Men de går inte till en myndighet bara för att visa, ”titta vad jag har i min mobil”.