Den 1 oktober införs ett nytt och unikt system för omställning – utformat av arbetsmarknadens parter – som inkluderar nya omställnings- och kompetensstöd och det nya omställningsstudiestödet.

Detta är stora och välkomna reformer som stärker arbetstagarnas omställningsförmåga och främjar det livslånga lärandet.

Men trots detta kvarstår flera hinder för det livslånga lärandet. Det är alltför vanligt att de med störst omställningsbehov ges sämst möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning.

Arbetsmarknaden är mer tudelad än på länge: det råder stor brist på arbetskraft och kompetens, inte minst inom många LO-yrken, samtidigt som arbetslösheten är hög. För att lösa flaskhalsarna behövs krafttag. 

Förbyggande insatser

Länge har omställning varit synonymt med stöd till uppsagda som behöver hitta ett nytt jobb. Vi behöver bredda perspektivet och också fokusera på förebyggande insatser.

Här är livslångt lärande nyckel. Jobb skapas, försvinner och förändras hela tiden. Klimatomställningen driver på strukturomvandlingen i högt tempo.

För att undvika uppsägningar och säkerställa att arbetstagarna snabbt kan hitta nya jobb krävs att de har relevanta yrkeskunskaper. 

Men trots att många talar varmt om behoven av livslångt lärande så saknas en tydlig bild av hur och var detta lärande sker. Ansvarsfördelningen riskerar att förbli otydlig, vilket i sin tur försvårar samverkan mellan olika aktörer. 

Konkret kompetenspolitik

Den nya regeringen måste därför driva en konkret och sammanhållen kompetenspolitik som spänner över flera politikområden, däribland arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitiken.

Kompetenspolitiken behöver ta ett långsiktigt ansvar för det livslånga lärandet, vilket förutsätter ett fortsatt samarbete mellan parterna, staten och kommunerna. 

I en ny LO-rapport presenterar vi en sammanhängande bild – en karta – över det livslånga lärandet med förslag på hur parterna, staten och kommunerna kan stärka lärandets olika delar. I korthet föreslår vi:

  1. Fler platser inom vuxenutbildningen. Fokus bör ligga på utbyggnad av yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i hela landet. Och förbättra möjligheterna till deltids- och distansutbildningar.
  2. Femdubbla antalet platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt behöver fler arbetslösa få möjlighet att studera inom reguljär vuxenutbildning med bibehållen arbetsmarknadspolitisk ersättning.
  3. Ge relevant myndighet ett permanent ansvar för validering. Det måste också finnas ett tydligt ansvar på regeringsnivå eftersom validering spänner över flera politikområden. Validering är särskilt viktigt för arbetare vars lärande sällan dokumenteras och synliggörs.
      
  4. Förbättra möjligheterna att pendla eller flytta till orter där nya jobb växer fram. Detta kräver stora infrastrukturinvesteringar och fler billiga bostäder. Vi vill även återinföra flyttbidraget till arbetslösa.

Full sysselsättning prioriterat

För LO är full sysselsättning ett högt prioriterat mål. I tider när många länder står inför stora och snabba förändringar är förmågan till snabb och trygg omställning en viktig konkurrensfaktor.

Dessutom, om inte omställningsförmågan stärks för alla, och i synnerhet för dem med störst behov, riskerar förändringarna på arbetsmarknaden att vidga klyftorna i samhället.

Ett samhälle som inte rustar människor för förändringar på arbetsmarknaden skapar rädsla inför framtiden. Då byts acceptansen för strukturomvandlingen och klimatomställningen mot ökat motstånd. Det har vi inte råd med.  

Sverige behöver en politik som bygger broar till de nya jobben. Därför måste den nya regeringen prioritera en aktiv och ambitiös kompetenspolitik. Och det brådskar.

  • Laura Hartman
    LOs chefsekonom
  • Thomas Carlén
    LO-ekonom
  • Mia Nikali
    LO-utredare